Annons

NCC, Atlanco och lögnerna

6 kommentarer


Stoppafusket har varit på Cypern och i Paris i spåren på skattefuskande bemanningskoncernen Atlanco Rimec Group. Vi har hittat ett Europa som kokar av ilska över Atlancos metoder. Men i Sverige får koncernen fortsätta sina operationer ostört. 

Stoppafusket har tidigare skrivit flera artiklar om Atlanco/Rimec härjningar i Sverige och resten av Europa. Arbetare som sparkats när de blivit skadade på jobbet och inte fått ut någon sjukpenning. Sociala avgifter som inte betalats in. Och skatt som dragits från arbetarnas löner utan att betalats in.
För att få mer fakta åker jag helt sonika ut i Europa, till den lilla republiken Cypern. Jag åker dit för att – just nu – på Filbornaverket i Helsingborg jobbar runt 60 polacker från Atlanco/Rimec. Jobbet på Filbornaverket började i augusti 2010 och ännu är inga sociala avgifter betalda i Sverige.
Jag åker till Cypern för att få mer fakta om det cypriotiska företaget Rimec – en av armarna i bläckfisken Atlanco Rimec Group.  NCC är huvudentreprenören på Filbornaverket och då det företag som hyrt in personal från det cypriotiska företaget Rimec. Jag åker till Cypern för att jag vill gå till botten med de svar som NCC gett mig om Rimec.

Platsen är Nicosia. Ett riktigt stekhett Nicosia. Huvudstaden på Cypern och huvudstaden för brevlåde- och offshore-företagen. Affärshusen som inbegriper kontoren finns i mängd och parti. Nicosia är en ganska livligt trafikerad stad, med cypriotiska mått mätt (och alla kör de på fel sida av vägen). Jag har några timmar på mig innan jag skall träffa tjänstemän från Ministry of Labor and Social Insurance (arbetsmarknads- och socialförsäkringsdepartementet). På den här tiden ska jag hitta Atlanco Rimec Groups kontor. Jag har några adresser som jag vaskat fram genom idogt letande på internet.  Den första adressen för Atlanco/Rimec visar sig inte stämma. Men andra adressen är rätt. Det är inte utan att jag studsar ut ur taxin på Strovolas Avenue 89 och pekar på den gröna Atlanco Rimec skylten högst upp på byggnaden.
– DÄR är dom!
Jag tar hissen upp och till fjärde våningen och knackar på den enda dörr som finns – den med Atlancos grönvita skylt.  En man i 30 årsåldern med cendréfärgat hår öppnar. Jag kikar in bakom honom för att få en glimt av lokalen. Och det är inte alls vad jag förväntar mig. För bakom honom finns det bara ett mycket stort och kalt rum. Till höger skymtar ett litet kontor och några pärmar. Det är allt. Här kan inte mer än en, max två personer jobba. Mannen är mycket irriterad över att jag har dykt upp här hos Atlanco/Rimecs kontor. Han har ingen lust att berätta vad han heter. Han säger sig inte veta någonting om Atlanco/Rimecs affärer. Han jobbar bara med it och direktören är inte här. Inte heller sekreteraren för hon är hemma med sjukt barn. Men han berättar att i det här kontoret huserar de cypriotiska företagen Atlanco och Rimec.  Jag är här på Atlanco/Rimecs kontor för att få bekräftat det som ett antal källor berättat för mig – att Rimec möter Cypern i Högsta domstolen.
– Ja, det känner jag till. Direktören har pratat om det. Men jag har inte lyssnat. Jag vet ingenting om det och jag vill inte heller veta något. Du får kontakta direktören och prata med honom, säger it-mannen.
Men Atlancos kontaktperson då? Är han här?
Jag tar fram ett papper och börjar knackligt försöka uttala det grekiska namnet.
– Var har du fått den informationen från? Den mannen jobbade två veckor här sen blev han sparkad. Och det var ett år sedan.
Jag hittade informationen på internet. Hur länge har du jobbat här då?
– Tre år.
Tre år på Cypern?
– Ja.
Mannens irritation börjar övergå i ren ilska. Han vill att jag skall gå. Jag ger honom mitt visitkort och ber honom säga till direktören att ringa mig, så jag kan få svar på mina frågor. Direktören ringer aldrig upp, så några dagar senare ringer jag Atlanco/Rimec kontor. Återigen är det it-mannen som jag pratar med.
– Jag har pratat med de andra och det är ingen som vill prata med dig. Ni journalister skriver bara falska saker hela tiden!
På väg till maktens högkvarter på den lilla ön, och till två tjänstemännen från Ministry of Labor and Social Insurance har jag med mig e-posten som Hedvig Elander, NCC Constructions kommunikationsdirektör skickat till mig 9 mars i år.
”Vi har inte sett några A1-intyg för de anställda på Rimec ltd Cyprus vid Filbornaverket. Enligt Atlanco/Rimec har de betalat sociala avgifter på Cypern (vi har sett bevis på denna inbetalning) och nu tvistar cypriotiska och polska myndigheter om i vilket land de sociala avgifterna ska betalas – och därmed vilket land som ska utfärda A1:orna”. Jag vill på det här mötet med de två tjänstemännen få detta bekräftat eller dementerat. A1-intygen är det centrala i hela Filbornafallet. Enligt EU:s grundregel ska cypriotiska Rimec betala sociala avgifter/arbetsgivaravgifter för sina arbetare i Sverige. Det finns undantag från grundregeln. Och det är om arbetaren är utsänd eller om arbetaren jobbar normalt i två eller fler länder i EU.  Men då skall varje arbetare i så fall visa upp A1-intyg. Ett intyg som utfärdas från det lands försäkringskassa där de sociala avgifterna då ska betalas. MEN det finns många villkor som måste uppfyllas för att få A1-intyg, men det går jag inte in på här. (Vill du veta exakt vilka villkor klicka här.)
Jag möter tjänstemännen över en lunch på en restaurang i närheten av departementet. De kan EU:s förordningar som ett rinnande vatten och viker inte en tum från sin officiella hållning. Jag ställer tusen frågor och jag får inga svar. Inga direkta i vart fall. Men deras svar är svar ändå. De båda tjänstemännen poängterar gång på gång att Cypern är en del av EU och följer de direktiv som finns inom unionen.
Men cypriotiska Rimec har visat upp ett intyg i Sverige för NCC Construction att företaget betalar sociala avgifter här på Cypern för sina polska arbetare på Filbornaverket i Helsingborg. Vad är det då?
– Vi kan inte veta vilka intyg de har visat upp, säger den ena mannen. Men om jag skulle gissa så kan det vara ett standardintyg från Cyperns försäkringskassa som säger att de betalar sociala avgifter. Men det säger inte för vilka eller hur mycket sociala avgifter som betalas.  Ett sådant standardintyg är bara giltigt och kan enbart användas inom Cypern. Det finns däremot EU-dokument som utfärdas av behöriga institutioner för olika förmåner, bidrag m.m. och som gäller i EU:s medlemsstater som tillämpar förordningar 883/04 och 987/09.
Mannen höjer rösten en aning.
– Det enda som är giltigt när det gäller utsända arbetare eller arbetare som arbetare i två eller fler av EU:s medlemsländer är A1-intyg. Utan A1-intyg ska sociala avgifter betalas i det land där arbetaren jobbar. Det borde väl ett stort företag veta!
NCC har också uppgett att polska försäkringskassan och cypriotiska försäkringskassan bråkar om vem som skall skriva ut A1-intyg för arbetarna som är anställda i cypriotiska Rimec.
Den enda mannen tittar mycket förvånat på mig. Påståendet från NCC är för osannolikt för honom. Han skakar på huvudet:
– Det står klart och tydligt i EU-förordningen vilken medlemsstats lagstiftning som gäller och som kommer att utfärda A1 dokumentet – om alla kriterier är uppfyllda. Det är högst osannolikt att behöriga institutionerna skulle slåss om vem som ska utfärda A1-intyg. Men tvister gällande lagstiftning uppstår från tid till tid med de löses med diskussioner av experter från dessa institutioner.
Jag har flera källor som säger att Cypern inte skrivit ut några A1-intyg på flera år för Rimecs arbetare? Har ni gjort det? Och hur många arbetare gäller det då, i så fall?
– Det har vi inga kommentarer om. Cypern följer det som gäller inom EU när det gäller utfärdande av A1-intyg.
Så om polska arbetare som aldrig satt sin fot på Cypern, blir anställda av ett cypriotiskt företag för att sändas till Sverige för att jobba – får då inga utsändningsintyg från Cypern.
– Nej, det får de inte om de inte uppfyller kriterierna som finns för utsändning i EU förordningen. Cypern följer EU:s direktiv.
Atlanco/Rimec skiftar sin arbetskraft inom 183 dagar. Enligt EU:s direktiv kan man inte få A1-intyg om man skickas ut för att ersätta någon annan person.
– Vad är frågan? Du upprepar vad som står i förordningen och Cypern följer EU:s förordning.
Flera arbetare som varit anställda vid cypriotiska Rimec har blivit skadade och inte fått någon sjukpenning. Känner ni till det?
– Vi vet inte om någon blivit skadad, om de behöriga institutionerna i de medlemsstater där de arbetar i inte informera oss om det och/eller om den enskilde inte söker arbetsskadeersättning eller sjukpenning. Men om en person har blivit skadad till följd av en arbetsolycka eller sjukdom kan han gå till sitt hemlands försäkringskassa, eller det lands försäkringskassa där han arbetar så kontaktar de oss. Försäkringskassorna i de olika länderna jobbar ihop och delar information.
Så ni har kontakt med svenska försäkringskassan?
– Alla försäkringskassor har kontakt med varandra.
Då vet ni vad som händer i Sverige?
– Vi har ingen information från de svenska myndigheterna i den här frågan.
Kan jag få se ett cypriotiskt A1-intyg hur de ser ut?
– De ser precis likadana ut som i resten av Europa men de är på grekiska.

Jag sitter där med ett iskallt glas vatten i handen och börjar känna mig riktigt dum. Varför ställer jag de här frågorna, egentligen? Alla svaren finns ju – och har funnits hela tiden. Jag vet vad som gäller inom EU. Något som jag skrivit om i flera år. Vad hade jag egentligen förväntat mig? Att Cypern skulle ha några undantagslagar? Och varför skulle just Cypern ha det?  Skulle jag haft någon tanke på att Tyskland skulle haft det? Eller Frankrike. Eller Danmark. Så varför sitter jag här mitt emot två cypriotiska tjänstemän och ställer de här frågorna?  Men jag har en sista fråga till dem.
Ni ska möta Rimec i Högsta domstolen här på Cypern. Vad gäller det?
– Det är ingenting vi kan kommentera för tillfället.

Det blir till slut mina källor som lyckas ta fram mer information om processen i Högsta domstolen på Cypern. Det är inte som jag trott att Cypern stämmer Rimec, utan tvärtom! Det är Rimec som stämmer Cypern! Det här bekräftar också Rimecs cypriotiske advokat Achilleas Demetriades när jag ringer honom. Han berättar också att rättegången handlar om en ”administrativ fråga” när det gäller sociala avgifter. Achilleas Demetriades berättar att han stämmer republiken Cypern ”därför min klient har bett mig att göra det”. Mer vill han inte berätta förrän han pratat med sin klient. Han lovar återkomma, men gör det inte, trots att jag mailar honom flera gånger.
Den här ”administrativa frågan” det gäller är att Rimecs arbetare blivit nekade A1-intyg. Arbetare som jobbar normalt i två eller flera länder (utanför sitt hemland) är berättigade till A1-intyg. Detta står att läsa i EU:s förordning 883/2004 artikel 13. En av frågorna som skall tas upp i rättegången är just benämningen: Normalt. Vad innebär det egentligen?
Utifrån detta kan man då dra slutsatsen att cypriotiska Rimec velat ha A1-intyg för att företagets arbetare jobbar i två eller fler länder inom EU. Jag får inte riktigt ihop det här. Skulle arbetarna från Atlanco/Rimec normalt jobba i två eller fler länder?  Atlanco/Rimec visstidsanställer sina arbetare på, för det mesta, kortare tid än 183 dagar för jobb i ett land. Det står uttryckligen i de anställningskontrakt jag sett – och jag har sett många. Och de arbetare jag mött, de källor jag har, säger ingenting om att arbetarna skickas av Atlanco/Rimec att kontinuerligt jobba i flera länder. Nåväl – det är Högsta domstolen i Cypern som får fundera på detta under ett par års tid.

Låt oss nu ta ett megakliv från lilla Cypern och det azurblåa Medelhavet till kulturella och stora Frankrike. Närmare bestämt Paris med dess Eifeltorn, Louvren, Notre Dame, Les Halles… Fransmännen har alltid värnat om sin historia och sin kultur, så till den milda grad att Mac Donalds på Champs Elysées inte får ha sina välkända färger utan måste smälta in med en ”vanlig” fransk skylt som inte är lika skrikande och stötande. Mac Donalds de lux a la paris.
På ett typiskt franskt brasseri i Paris träffar jag monsieur Wladyslaw Lis. Han är advokat för de hundra polska arbetare som stämt Atlanco/Rimec inför arbetsdomstolen i Frankrike. Det handlar om olovlig uppsägning och så handlar det om arbetarnas sociala avgifter.  Rättegångarna kommer i kölvattnet på den stora skandal som uppdagades i Frankrike under sommaren 2011. Kärnkraftsinspektionen upptäckte att Atlanco/Rimec inte betalade sociala avgifter för sina arbetare som jobbade med kärnkraftsbygget i Flammanville. Inte heller kunde Atlanco/Rimec visa några A1-intyg som visade att sociala avgifter betalades någon annanstans.
Wladyslaw Lis lämnade sitt ämbete som chefsåklagare i Polen för 28 år sedan och flyttade till Frankrike. Han var trött på att vara åklagare och ständigt konfronteras med trauman och tragedier. Wladyslaw Lis är 60 år och är – trots sitt yrke – en mycket lågmäld man. Nästintill lite blyg.
Varför har du tagit de här målen?
– Det kommer bli fler mål som det här i framtiden och jag tycker det är vidrigt när människor blir utnyttjade på det här sättet. Det är en tragedi för människorna som hamnar i den här situationen. Dessutom ogillar jag hur företag försöker manipulera med lagar, säger han.
För tillfället är det fyra personer på Wladyslaws kontor som enbart jobbar med Atlanco/Rimec fallet. De ska gå igenom varje arbetares papper som timrapporter, lönespecifikationer m.m. Det är minst sagt ett hästjobb.
Hur många timmar har ni lagt ner?
– Det går inte att räkna, säger han. Men det stora jobbet kommer framöver. Det är inte gjort än.
Den rättsliga proceduren i Frankrike ser ut så här. Först är det en första förhandling (hearing) då parterna skall försöka komma överens. Om detta inte går och domstolen anser att fallet ska gå vidare blir det ytterligare en förhandling. Blir det ingen förlikning dömer domstolen i ärendet. Därefter kan ärendet överklagas till Högsta domstolen.
Vad har du för åsikt om Atlanco Rimec koncernen?
 – Jag är starkt övertygad om att de inte respekterar kraven på att betala sociala avgifter för arbetarna.
Hur tror du utfallet kommer bli?
– Jag är övertygad om att vi kommer vinna.

Wladyslaw Lis har också en uppmaning till alla som vill jobba utomlands för att inte bli utnyttjade.
– Man måste känna till reglerna i landet där man bor och så måste man veta, åtminstone, lite om reglerna i det land man arbetar i . Det handlar om arbetsvillkor, skatter, sociala avgifter m.m. Det är en nödvändighet.
Wladyslaw Lis är segerviss när det gäller de hundra personer han representerar. Kanske därför att han inte är ensam om att ställa Atlanco/Rimec till svars.
Jag har träffat den specialiserade enhet inom den franska polisen som under ett års tid arbetat med att granska Atlanco/Rimec. Det är en ganska okänd enhet och några namn på utredarna får inte komma i tryck. De är också mycket förtegna och svarar inte på några detaljer. Men lite information kan de lämna.
– Vi utreder Flammanville efter att 60 av Atlanco/Rimecs arbetare blev olagligen uppsagda och att inga sociala avgifter var betalda i Frankrike.
Enheten räknar med att vara färdig med sin utredning i slutet av året. Frankrike är mycket tuffare i sin lagstiftning än vad Sverige är. Det är inte bara Atlanco/Rimec som riskerar ställas inför rätta. Även kunderna, i det här fallet den franska byggjätten Bouygues, riskerar åtal. Och det är inte lite som står på spel.
– Använder man sig av illegal arbetskraft riskerar man tre års fängelse och 300 000 Euro i böter. När det gäller böterna kräver vi det i första hand av företagen. Betalar inte företagen kräver vi pengarna av de ansvariga, ägarna. Dessutom måste även skulderna på de sociala avgifterna betalas, berättar de.
Arbetarna på Flammanville var anställda i två av Atlanco/Rimecs koncernens företag. Det cypriotiska Atlanco och det cypriotiska Rimec. Det cypriotiska Rimec som alltså stämt Cypern inför högsta domstolen – och det företag som NCC valt att hyra in 60 arbetare från för byggjobb på Filbornaverket i Helsingborg. Även det cypriotiska företaget Atlanco är med på ”ett hörn” på Filbornaverket. Det är det företag som NCC Construction skrivit själva affärsavtalet med.
Några sociala avgifter är inte betalda i Sverige för Atlanco/Rimecs arbetare som jobbat på Filbornaverket sedan augusti 2010. Det finns inte heller några A1-intyg från Cypern. Men jobbet på Filbornaverket fortsätter.
Vive la Suède!

 Lista över Atlanco Rimecs jobb hittills i Sverige
Hittills är det långt över tusen personer som varit anställda i Atlanco/Rimec och jobbat hittills på listade projekt här nedan. Notera att antalet personer kan dubbleras, tredubblas, fyrdubblas… beroende på hur lång tid jobbet varar då Atlanco/Rimec har som kutym att byta ut sin personal innan 183 dagar. För efter 183 dagar blir arbetarna blir skatteskyldiga i Sverige och då måste Atlanco Rimec lämna in skattedeklaration för de anställda till Skatteverket.
Inom parantes står ansvarige entreprenören som anlitat Atlanco/Rimec.
Malmö City tunnel, enligt uppgift  230 personer.  (NCC)
Dockan 2 i Göteborg, enligt uppgift över 40 personer (NCC)
Hasselbladshuset i Göteborg, enligt uppgift över 30 personer (NCC)
Sjukhuset Borås T-huset, enligt uppgift runt 30-40 personer (NCC)
Hallandsåsen, enligt uppgift 30-40 personer (Skanska Vinci)
Polyetenfabriken för Borealis, enligt uppgift över 400 personer (NCC)
Filbornaverket i Helsingborg, enligt uppgift runt 60 personer (NCC)
Hissmofors i Östersund, enligt uppgift runt 80 personer (NCC)

Jag har sökt ansvarig för Atlanco/Rimecs operationer i Sverige, Fergal O`Loughlin, för kommentar. Jag lyckades nå honom söndagen 1 juni men han ville inte svara på några frågor då det var helg och han jobbade inte då. Han bad mig återkomma dagen efter på morgonen. Det gjorde jag. Han svarade inte. Inte heller ringde han upp trots att jag lämnade meddelande på hans telefonsvarare.

Anna-Lena Norberg

 

 

Print Friendly, PDF & Email

Kommentera

*