15 kronor i timmen – verkligheten bakom avtalet

Avtalsenliga löner och en god relation till facket. Officiellt. Stoppafusket kan i dag avslöja den verkliga bilden av det Rigabaserade företaget Sia Connecteds verksamhet i Sverige. 15 kronor i timlön och och ett öppet avfärdande av kollektivavtalet som “juridisk formalia”.

Bemanningsföretaget Sia Connected ägs av Diana Lvova och är registrerat i Riga, Lettland. Man har varit verksamt i Sverige sedan 2006 och skickat byggnadsarbetare till arbetsplatser mestadels i Värmland och Dalarna. Byggnads ombudsman i Karlstad, Tomas Nilsson, känner till företaget och Diana Lvova som han har träffat några gånger. Ett hängavtal är undertecknat mellan parterna och relationen beskriver Tomas Nilsson som god. Och om ägaren Diana Lvova säger han såhär:
– Hon har alltid varit väldigt trevlig och schyst.
Men Stoppafusket kan i dag avslöja en helt annan bild av företaget. Sia Connecteds årsredovisning, (klicka här för att se årsredovisningen) visar svart på vitt att lönen för arbetarna är betydligt lägre än den man kommit överens om med Byggnads. Vid sidan om det lagstadgade utlandstraktamentet tjänar de lettiska arbetarna bara 15 kronor i timmen, motsvarande den lettiska minimilönen. (Klicka här för att se hur Stoppafusket räknat ut lönen).
Byggnads ombudsman, Tomas Nilsson, blir mycket förvånad när Stoppafusket berättar om uppgifterna.
– Det hade jag ingen aning om. Det är fullständigt bedrövligt, säger han.
Tomas Nilsson känner inte till exakt vilka arbetsplatser Connected haft arbetare på genom åren. Men den frågan, och inte minst frågan om den låga lönen, tar Stoppafusket vidare till ägaren Diana Lvova. Svaret blir dock kort:
– Dina uppgifter stämmer inte, säger hon.
Diana Lvova vill inte svara på några följdfrågor över telefon, utan vill få frågorna mejlade till sig. Någon dag senare meddelar hon att en talesperson ska ringa upp, eftersom hon själv befinner sig på semester. Ytterligare någon dag senare ringer en man upp och presenterar sig som talesperson för Connected. Han vill dock inte säga sitt namn. Men till skillnad från Diana Lvova bekräftar han bara någon minut in i intervjun att Connected betalar 15 kronor i timmen till de lettiska arbetare man har i Sverige. Långt ifrån vad avtalet med Byggnads säger. Vidare delar han öppenhjärtligt med sig av sin syn på arbetsmarknaden.

Följande är utvalda avsnitt ur den bandade intervjun:
Vad har du för roll i Connected?
– Jag hjälper Diana med olika saker. Med tolkhjälp och tips och råd, men jag är inte anställd.
Är du verksam i samma bransch?
– Jag vill inte bli inblandad i det här. Jag sa att jag inte vill medverka med mitt namn, men du kan få information från mig.
Timlönen som ni i Connected betalar är alltså 15 kronor?
– Ja. Men så gör ju alla utländska underentreprenörer. Du kan ta vilket som helst, det betalas inte mer än 20 kronor per timme.
Det är så?
– Ja. NCC och alla andra stora byggföretag förstår ju det. De vet om att det är så. Kollektivavtalen som tecknas mellan Byggnads och de utländska företagen är bara juridisk formalia.
Så, alla är medvetna?
 – Ja, absolut. Om vi tar kollektivavtalen så är det ju inte samma som gäller. Det ser likadant ut för svenska och utländska företag men det svenska företaget måste följa avtalet. Det är helt annat med det utländska företaget, det är bara en formalitet. De anställda har inga rättigheter alls egentligen. Det är bara… ja, Byggnads vet ju om det också, det händer ju hela tiden.
Hur många anställda har Connected rekryterat och skickat till Sverige?
– Totalt?
Ja, så att man får en uppfattning?
– Nej, det är inte så många egentligen. Vi använder samma personer om igen. Kanske 2-6 personer som åker i olika perioder.
Exempel på arbetsplatser?
– Det är olika arbetsplatser. Du menar beställare?
Ja.
– Jag vill inte peka ut någon, men det är olika beställare. Både privata och företag. Mest byggföretag, som underentreprenad.
Kan du ge mig några exempel? Har ni jobbat med stora företag, till exempel Skanska, NCC och andra?
– Nej, inte så mycket, vi är för små för det. Men det är ju en massa andra utländska företag som jobbar för de stora byggföretagen i Sverige.
Det du berättar för mig om att det är väldigt vanligt att det går till så här i byggbranschen, det tycker ju jag som journalist är intressant. Det vill jag berätta om.
– Jo, varsågod och berätta. Men det här har ju berättats flera gånger de senaste fem åren men ingenting händer, det blir ju bara värre och värre, Byggnads har ju tappat all kontroll. Problemet är ju att ingenting görs.
Men vems fel är det då? Är det fackets, menar du?
– Ja, absolut. Det är lagen och facken, men inte bara facket. Facket och riksdagen måste jobba tillsammans och med Skatteverket. Som det är nu går företagen runt lagen, det finns möjligheter till det.
Men du menar alltså att det är vanligt att arbetare tjänar 15–20 kronor i timmen?
– Det är inte sant att det är 20 kronor. De får ju 50-60 kronor till i utlandstraktamente. Men absolut, de räknas inte i Sverige som en lön, eller som ett timpris. Men utländska företag fuskar så här hela tiden.
Jag vill få klart det här med lönen. Man får en timpeng på 15–20 kronor plus ett utlandstraktamente?
– Ja. Och traktamentespengarna är skattefria. Både den anställde och arbetsgivaren är ju intresserade av att betala så lite i skatt som möjligt och få mer i fickan.
Men när man skriver ett kollektivavtal ska ju timlönen ligga ungefär på 150 kronor, men här är det under 20 kronor, det är ju rejält mycket mindre.
– Ja, absolut. Men grabbarna får ju lite mer. Men det kommer inte i närheten av vad kollektivavtalet ger. Kollektivavtalet kräver att entreprenörerna meddelar till facket att alla underentreprenörer har kollektivavtal, alla stora byggföretag kräver det av underentreprenören, men det är bara juridisk skit, för det vet att grabbarna får mycket mindre än en svensk kille. För vad skulle skälet annars vara att anlita dem? Är det för att de är specialister? Nej, det är för att de sparar pengar. I realiteten i dag är det inte något svenskt företag som kan konkurrera på marknaden utan att anlita ett utländska företag. Ta vilket som helst av de stora så har de en massa arbetsplatser i landet, de ställen med svensk arbetskraft går alltid minus. Men på de ställen där en utländsk underentreprenör finns går det plus, det är där de tjänar pengar.
Men vilka kunder har Connected haft genom åren?
– Jag kan inte svara på det.
För du vet inte?
– Jo, jag vet, men det vill jag inte lämna ut.

Sia Connecteds årsredovisning avslöjar utöver de låga lönerna också att företaget felaktigt betalar sina sociala avgifter i Lettland. För att undantas grundregeln, som säger att sociala avgifter ska betalas i det land arbetet utförs, krävs så kallade A1-intyg för arbetarna. Ett av kriterierna för att A1-intyg ska komma på fråga är att arbetsgivaren normalt ska bedriva sin verksamhet i den utstationerande staten, i det här fallet Lettland. Men enligt Connecteds egen årsredovisning har företaget inte haft någon verksamhet i Lettland alls under åren 2010 och 2011. Hela företagets omsättning har skett i Sverige.

På företagets hemsida finns ett telefonnummer till en kontaktperson i Sverige. Lennart Andersson, som svarar när Stoppafusket ringer upp, är minst sagt förvånad.
– Jag kände inte alls till att mitt nummer står där, säger han.
Enligt Lennart Andersson var det i hans tidigare roll som ordförande i Valsarna Speedway, med säte i Hagfors, som han kom i kontakt med Diana Lvova och Connected.
– Hon var bekant med en Speedwayförare, berättar han. Speedwayklubben hade brottats med ekonomiska bekymmer i flera år och sponsorer var ytterst välkommet, och ett samarbete inleddes.
Hur mycket pengar handlade det om?
– Nej, det vet jag inte. Men de hjälpte till med trycksaker, matchprogram och sådant, säger Lennart Andersson. För två år sedan medverkade han också på ett möte mellan Connected och Byggnads.
– Jag förmedlade kontakten. Jag sa att om hon skulle hålla på med verksamhet i Sverige så skulle det finnas avtal, säger han.
När Stoppafusket berättar att Connected bara betalar 15 kronor i timmen till sina arbetare gör Lennart Andersson klart att han inte vill förekomma i något sammanhang som har med detta att göra.
– Jag har ingenting med den delen av Connected att göra, absolut ingenting, och har aldrig haft.

Oskar Sjölander
Efter intervjun har svenska webbsidan för Sia Connected förändrats. Men fortfarande ser den lettiska ut som förr. (Klicka här)
Stoppafusket lägger självklart Sia Connected på Svarta listan.