Annons

Ronneby kommun struntar i lagar och avtal

0 kommentarer


Billigast anbud är det som gäller i Ronneby kommun. Oavsett om anbudet är så lågt att varken lagar eller avtal kan hållas.

Allt började 2006 hos det kommunala bolaget Abri, AB Ronneby Industrifastigheter, med tanken: ”Varför handlar vi inte själva direkt av de utländska företagen som de stora byggföretagen använder sig av? På så sätt får vi ner kostnaderna.” Tanken föddes inför renoveringen av gästrummen vid Ronneby Brunn. Hyresgästen av Ronneby Brunn, det norska hotellföretaget Norlandia, hade tidigare använt sig av det polska företaget Gn-knit  både i Norge och Sverige och rekommenderade företaget. Vid den offentliga upphandlingen lämnade Gn-knit anbud som företaget vann med – trots att företaget inte har F-skatt i Sverige och inte heller är arbetsgivar- eller momsregistrerat.

100 kronor inklusive allt
I upphandlingen krävde Abri bland annat att kollektivavtalet ska följas.  Men med de priser som Gn-knit hade för ändrings- och tilläggsjobb, så kallade ÄTA-arbeten, är det en omöjlighet. Per timma debiterar Gn-knit sin kund till exempel: 100 kronor för en byggnadsarbetare, 125 kronor för målare och 155 kronor för elektriker. I det priset ingår ”Ersättning för arbete inklusive alla kostnader (kostnader för arbetskraft, arbetsledning, utrustning och skjul, försäkringar, resor och restid, avgifter som fastställs av lagstiftning och företagets bestämmelser, administration och vinst mm)” (Citat från Abris beställning av jobbet från Gn-knit. Översatt från engelska). (Klicka här för att själv se kommunens papper.)

Sticker ut
Ett krav på kollektivavtal – eller liknande villkor – samtidigt som priset visar att det är en omöjlighet. Hur resonerade man på Abri? Frågan går till vd:n Dennis Robérteus.
−Det låter ju väldigt billigt. Jag håller med om att priset sticker ut men vi handlade upp entreprenaden till fast pris och deras timpriser avsåg eventuella tilläggsarbeten, säger han.
Men Dennis Robérteus menar samtidigt att det inte är Abris ansvar att övervaka eller kontrollera att kollektivavtalet följs. Han minns ett möte med Gn-knit, en representant från Blekinge Byggförening (en del av arbetsgivarorganisationen, Sveriges Byggindustrier BI) och fackförbundet Byggnads, där bland annat lönen diskuterades. Ett möte som kom till för att allt skulle vara rätt och riktigt, enligt Dennis Robérteus.

BI
Mötet minns också av Bengt Sverkersson, den numera pensionerade ombudsmannen för Byggnads Småland Blekinge.
− Gn-knit hade inget kollektivavtal och jobbet på Ronneby brunn var redan igång. Jag krävde att företaget skulle betala 135 kronor i timmen vilket var den lön som svenska byggnadsarbetare fick vid den tiden. Men BI:s representant sa till Gn-knit att ”gå med i BI istället så behöver ni bara betala 112 kronor i timmen”, vilket då är grundlönen. Och så blev det: Gn-knit gick med i arbetsgivarorganisationen BI. Och med det låg ansvaret hos BI att se till att den nya medlemmen följde kollektivavtalet.

Wanda
Det fullständiga namnet på Gn-knit är Gn-knit Building Division. Det ger en känsla av att det här är ett stort företag med olika verksamhetsområden. Men egentligen är Gn-knit en enskild firma och synonymt med en kvinna vid namn Wanda Golombek. Eftersom företaget är en enskild firma finns inga årsredovisningar som visar lön och antalet anställda att hämta hem från polska företagsregister.

55 kronor i timmen
Men i Norge har Arbeidstilsynet (motsvarande vårt Arbetsmiljöverk) haft en hel del att göra med Gn-knit. I november 2011, alltså flera år efter renoveringen av Ronneby brunn, gör Arbeidstilsynet en tillsyn. Myndigheten upptäcker att Gn-knit betalar månadslöner på mellan 6 600 – 7 300 zloty och att arbetarna jobbade över 255 timmar i månaden. Timlönen i svenska kronor blir då 55-60 kronor. Lönespecifikationerna som Arbeidstilsynet granskade gällde även jobb som Gn-knit utfört i Sverige. Dessutom saknade de polska arbetarna norska ID-kort, ”byggekort”, vilket krävs för att få arbeta i Norge. (Klicka här för att se utdrag från Arbeidstilsynets papper)

Allvarligt
Några månader senare senare gör Arbeidstilsynet ytterligare en tillsyn. Och återigen saknar Gn-knits arbetare ”byggekort”. Lönen för arbetarna visar sig då vara hälften av vad de lagligt har rätt till. Arbeidstilsynet stoppar Gn-knits alla arbeten i Norge 2 februari 2012 Företaget blir alltså förbjudet att jobba i Norge. (Klicka här för att ta del av Arbeidstilsynets beslut.)
Gn-knits kund var vid Arbeidstilsynets båda kontroller ett dotterbolag till Norlandia. Alltså samma företag som driver Ronneby Brunn. Så här skriver Arbeidstilsynet:
”Arbeidstilsynet ser mycket allvarligt på att det är samma norska företag som än en gång hyr in byggnadsarbetare från samma polska företag Gn-Knit utan att arbetstagarna från denna verksamhet har tillåtelse att utföra byggarbeten i Norge.” (Översatt från norska)
Arbeidstilsynet ansåg att situationen var så pass allvarlig att en polisanmälan gjordes.
Arbeidstilsynets förbud för Gn-knit att jobba i Norge hävdes senare. Men på myndigheten väntade man på att polisutredningen skulle bli klar och att det skulle bli en rättssak. Men polisens utredning drog ut på tiden, bland annat för att polisen hade en gammal adress till Gn-knit och nådde inte företaget. Och nu är fallet preskriberat.
På Arbeidstilsynet säger man sig vara ”överraskade att polisen inte prioriterar fall av social dumping”.

185 kronor
Efter jobbet på Ronneby brunn får Gn-knit fler jobb. Ronneby kommun behöver byta taket på förskolan Gullvivan 2011.
Gn-knit vinner upphandlingen och i anbudet visas än en gång företagets låga priser. Till exempel kostar en byggnadsarbetare 185 kronor per timma. Låt er inte vilseledas och tro att det är lönen som arbetarna får. För i det priset ingår lön, sociala avgifter, transporter, logi, arbetsledning administration och vinst med mera.
återigen finns kravet på att kollektivavtal och lagar ska följas – och återigen ett pris som är en omöjlighet.

Gn-knit Sweden
2011 startar Wanda Golombeks man Krysztof ett svenskt företag: Gn-knit Sweden AB. Och i nästa upphandling från kommunen samma år, PCB-sanering Kallinge sporthall, vinner det svenska företaget upphandlingen. Det borde vara klart för kommunen att all arbetskraft kommer tas från Polen, då det svenska företaget inte är registrerat som arbetsgivare. Företaget har alltså inga anställda. Priset för byggarbetare är nu 195 kronor i timmen. Återigen ställer kommunen krav på kollektivavtal och återigen visar siffrorna att detta inte kan vara möjligt.
Till nästa upphandling som Gn-knit Sweden vinner i Ronneby kommun, ombyggnaden av Villa Violia i Brunnsparken, har priset höjts en aning. Det ligger nu på 240 kronor.
Det syns i skrivningen från Ronneby kommun att man blivit lite buss och bundis med Gn-knit, som nu beskrivs som ”Knitarna”.  

Följt lagen
Vad tror då Ronneby kommun och Abri att skattebetalarna anser om att de använt ett företag som lönedumpar? Och vad tror de att svenska företag anser när de utsätts för illojal konkurrens?
På det svarar man att lagen om offentlig upphandling och att gällande regler har följts. Och William Lavesson som svarar för Ronneby kommun anser att frågan om illojal konkurrens inte är relevant. Dessutom påpekar han att Gn-knit har ett gediget yrkeskunnande.

Sociala avgifter
Det har aldrig blivit några arbetsgivaravgifter/sociala avgifter betalda i Sverige för Gn-knits arbetare. För att Gn-knit ska kunna slippa detta måste varje arbetare ha ett så kallat A1-intyg som visar att hen är utsänd och att sociala avgifter betalas i Polen. EU har många regler kring A1-intygen. Det ska inte gå, tillexempel, att få A1-intyg om en utsänd person ersätts med en annan utsänd person.
Och det är precis på det sättet Gn-knit arbetar. Krysztof Golombek säger i ett bandat telefonsamtal att Gn-knits arbetare jobbar 2-3 månader i Sverige. Längre kan de inte vara utomlands på grund av familjeskäl. Om jobbet inte är färdigt ersätts de med nya arbetare. Varken Abri eller Ronneby kommun har krävt att A1-intyg ska visas upp och kommer nu utreda om detta kommer bli ett nytt upphandlingskrav.
Pia Bergman är nationell samordnare mot grov ekonomisk brottslighet vid Skatteverket.
− Lagstiftningen är enkel och tydlig. Om man betalar ut ersättning till någon som inte har F-skatt eller inte har A1-intyg, måste den som betalar ut ersättningen stå för de sociala avgifterna, säger hon.

Vd över Wanda
För att få veta mer om Gn-knit åker Stoppafusket helt sonika till Polen. Till Gn-knits kontor i Olsztyn. Idag har staden 175 000 invånare och enligt vår tolk en hög arbetslöshet. Företagets kontor ligger i ett pittoreskt radhusområde och vi möts av en förvånad Wanda och Krzysztof Golombek. De bjuder in oss och visar oss upp till tredje våningen där vi blir bjudna på te.
På frågan om Gn-knit har haft A1-intyg för sina anställda visar Krzysztof Golombek fram alldeles färska A1-intyg som gäller för 2014.
Dessa gäller för i år. Har ni haft A1-intyg för era anställda tidigare år?
−Vi har alltid haft A1-intyg för våra anställda. Det är bara vid vissa tillfällen när det gäller jobb i Norge som vi har haft problem, säger han.
Det är Krzysztof Golombek som för talan när det gäller Gn-knit. Han berättar att hans fru sköter bokföringen, men att det är han som är vd.
Det här förstår jag inte. Du kan väl inte vara vd för en enskild firma som är synonymt med din fru? Då blir du vd över din fru!
−Jo, visst kan jag det. Det är inget konstigt. Det är jag som sköter verksamheten här, säger han.

6-dagars vecka
Innan Stoppafusket åkte till Polen säger Krzysztof Golombek i ett bandat telefonsamtal att arbetarna, när de är utomlands, jobbar sex-dagars vecka och nio timmar per dag.  Det blir en arbetsvecka på 54 timmar. Detta upprepar han nu vid vårt besök.
− Men den övertid arbetarna gör får de sedan ut i ledighet eller som pengar i slutet av året.
Krzysztof Golombek berättar att lönen arbetarna får när de jobbar utomlands är 7200 zloty netto (ungefär 16 600 kronor) efter skatt och sociala avgifter betalats.
−När de jobbar i Polen tjänar de mellan 2000 zloty och 3000 zloty, så lönen de får är mer än dubbelt så mycket, säger han.

Anställda
Det var under 2008 som Gn-knit blomstrade. Närmare hundra personer var anställda. Året efter var arbetsstyrkan nere på 45 anställda, för att idag ligga på 65 personer, berättar Krzysztof Golombek.
−De är alla fast anställda. Vi använder oss inte av några enmansföretagare, understryker han.
Både Wanda och Krzysztof Golombek är trevliga och gästvänliga, men när frågorna om Gn-knits löner blir för närgångna anser Wanda att hennes man ska sluta prata och att de skall koppla in sin advokat. Vi bestämmer istället att den känsliga frågan om lönen ska de få besvara via e-post.
− Vi försöker verkligen följa alla lagar och regler som finns. De regler som finns i Norge, i Sverige och i Polen. Vi vill göra rätt, säger Wanda Golombek.
För att verkligen understryka detta hämtar Krysztof Golombek en bunt med papper för att visa att Gn-knit är en seriös firma. 

Granskning
Men resultatet blir tvärtom. I bunten med papper som Stoppafusket får fanns bland annat Gn-knits årsredovisning för 2012. Lönen som företaget har betalat ger en timlön på 29,90 kronor. Beräkningen är gjord utifrån 45 anställda, som Krysztof Golombek  uppgett har varit den minsta arbetsstyrkan.
Lönesumman blir än mer förbluffande då Stoppafusket jämför Gn-knits årsredovisning från Norge som bara gäller den norska verksamheten.
 Över hälften av den totala lönen har gått för jobb gjorda i Norge – jobb som bara motsvarar fyra årsverken, alltså fyra heltidsanställda.
De pengar som blir över att fördela på resten av arbetarna, som jobbar i Polen och Sverige, ger en ynka timlön på 16,20 kronor.

Klicka här för att se del av den norska årsredovisningen
Klicka här för att se den polska resultaträkningen
Klicka här för att se hur vi räknat
Klicka här för att bland annat se omsättningen för Gn-knit för några år

Försöker stoppa Stoppafusket
Som överenskommet skickar Stoppafusket frågor till Gn-knit via e-post. Men frågorna är inte uppskattade. Krysztof Golombek försöker stoppa oss att använda uppgifterna han gett.
“Eftersom det finns flera felaktigheter i frågorna från dig, stoppar jag härmed rätten att använda någon information som ingår i de finansiella dokument om vårt företag som jag gett, utan vårt skriftliga medgivande.”
Detta är slutklämmen på de svar Gn-knit skickar till Stoppafusket. Men självklart både granskar och publicerar Stoppafusket det material vi har fått. Och lika självklart ger vi företaget möjlighet att kommentera de uppgifter vi fått fram.

Övriga arbetstagare
En av sakerna vi gav Gn-knit möjlighet att kommentera var bland annat de låga priser som företaget håller i Sverige samtidigt som företaget är bundet till kollektivavtalet.
Så här svarar Krysztof Golombek:
”När vi gjorde lade anbud till Abri (2006) var vi inte bundna av kollektivavtal. Trots detta följde vi minimilönerna. Arbete som var prissatt till 100 kronor i timmen gjordes av arbetare ”Övriga arbetstagare S2” och ”Övriga arbetstagare S3”. Deras minimilöner var 70 procent av grundlönen (om grundlönen = 112 kronor i timmen blir det 78,40 kronor i timmen). Efter att vi gått med i arbetsgivarorganisationen BI (mars 2007) fick vi instruktioner gällande arbetsvillkoren och vi introducerade dem. Det var möjligt att få vinst med omsorgsfull planering, effektiv användning av arbetstid och kostnadskontroll.”
Stoppafusket skickar en följdfråga till Gn-knit.
”Detta svar innebär att era arbetare inte är yrkesarbetare. Är det korrekt att Gn-knit inte har några yrkesarbetare?”
Företaget valde att inte svara.

Lönerna
Stoppafuskets beräkning av timlönerna är helt fel, menar Krysztof Golombek, då vi utgått från fel antal arbetare, men upplyser samtidigt inte om hur många anställda det var 2012.
Arbeidstilsynet beräkning av lönerna är också helt fel skriver han.
“Jag har förklarat för Arbeidstilsynet att våra anställda får betydligt högre löner än vad som uppgavs i rapporten. De får (gratis, från vårt företag) logi och helpension.
Stoppafusket har läst de papper som finns hos Arbeidstilsynet som gäller Gn-knit. Och där framgår det tydligt att Arbeidstilsynet, i sin tur, förklarat att traktamente och boende inte är något som räknas som lön.
Polisanmälan kände inte Krysztof Golombek till, vilket är förståeligt då polisen inte fick kontakt med företaget. Krysztof Golombek skriver: Så jag blev mycket förvånad när jag fick, för en tid sedan, från den norska polisen, att ärendet avslutats.”

Arbetstiden
När det gäller arbetstiden har Stoppafusket också fattat honom fel. Han skriver att Gn-knits arbetare jobbar ”max (inte alltid) sex dagar i veckan nio timmar per dag”. “Under beräkningsperioden arbetar våra arbetstagare i genomsnitt fem dagar i veckan och åtta timmar per dag”.
Klicka här och läs Gn-knits alla svar.

Kollektivavtalsbrott
Morgan Nyberg är ordförande i Byggnads Småland Blekinge och han späder inte på orden när han får kännedom om vad som hänt.Ronneby kommun och Abris får sig en känga.
− Det är inte möjligt att sätta så låga priser om man följer kollektivavtalet, det borde vem som helst förstå. Det är skrämmande låga siffror du presenterar. Det är helt orimligt att arbetare ska gå för sådana slavlöner, säger han.
Arbetarna jobbar sex-dagars vecka och nio timmar om dagen. Bryter det inte mot arbetstidslagen?
− En sån arbetstid bryter mot arbetstidslagen då den överstiger veckarbetstidsmåttet med råge. Dessutom har vi reglerat i kollektivavtalet hur arbetstiden ska förläggas. Utan särskild överenskommelse gäller 40 timmar i veckan, 06.45 – 16.00 måndag till fredag. Och vi har ingen arbetstidsöverenskommelse med Gn-knit.
Byggnads har tidigare fått in tips från både medlemmar och upprörda lokala företagare som blivit utkonkurrerade av Gn-knits priser. Byggnads har haft förhandlingar ett antal gånger med företaget, men har inte full kontroll över var Gn-knit har varit och jobbat. Detta eftersom Gn-knits medlemskap i arbetsgivarorganisationen BI innebär att Gn-knit har ” fritt tillträde till alla BI anslutna företags arbetsplatser utan att huvudentreprenören behöver förhandla med oss eller rapportera in dem som underentreprenörer.”

Fora-avgifter
Gn-knit är skyldigt att betala sex procent av lönesumman till Fora. I fora-avgifterna ingår bland annat de kollektivavtalade försäkringarna och tjänstepension. Byggnads har nu gjort en kontroll om detta är betalt. Det visar sig att företaget inte har rapporterat in några lönesummor alls för 2012 och 2013 och har en obetald skuld på den låga grundavgiften.
Stoppafusket har sökt Krysztof Golombek för kommentar men han har valt att inte svara.
Byggnads anser att Gn-knit brutit mot kollektivavtalet på flera punkter vilket kommer tas upp i en kommande förhandling.

Etablerade
”Knitarna” har etablerat sig ordentligt i Ronneby kommun. De hyr en lokal av det kommunalägda Abri. En lokal som står skriven på det svenska företaget men som används av det polska Gn-knit.
Ronneby kommun har till och med skrivit ett rekommendationsbrev som Gn-knit kan lämna till presumtiva kunder. (Klicka här för att se rekommendationsbrevet)
”Knitarna” har gjort än fler jobb i Ronneby kommun, bland annat för Ronnebyhus och för flera privatpersoner i området. Jobb är även gjorda för Lunds kommun, Tingsryds kommun, Skanska, Trivselhus, Soft Center Fastigheter AB, Skavkulla Fastigheter Ab,  med flera.
Det största jobbet det polska Gn-knit har gjort, enligt företaget själv, är när företaget byggde 43 hus på Woodlands Countryclub i Örkelljunga under 2008-2009. Ett jobb som tog 1 ½ år. 
Ett gott utfört jobb till ett superbilligt pris har varit det som lockat. Men det kan bli en bitter eftersmak. Varje kund som anlitat det polska Gn-knit riskerar att få en mindre eller större räkning från Skatteverket – om inte A1-intyg finns för varje tidpunkt och för varje arbetare.

Anna-Lena Norberg

Fotot är på Gn-knits lokal i Kallinge. 

Skatteverkets har sammanfattat vad som gäller vid anlitande av utländska företag och utländska enskilda firmor. Längst ner står det om utländska enskilda firmor utan F-skatt. Klicka här.

Fakta: Jobb som  “Knitarna” gjort för Ronneby kommun och dess bolag

(siffror enligt anbud – inga tilläggs- eller ändringsarbeten inräknade)
Abri (Renovering Ronneby Brunn): 13 189 100 kronor
Ronneby kommun (sanering av Kallinge sporthall): 291 000 kronor
Ronneby kommun (Takbyte Gullvivan): 676 500 kronor
Ronneby kommun (Villa Violia): 2 711 900 kronor
Ronnebyhus (Ombyggnad av panncentral på Almvägen): 1 118 000 kronor
Ronnebyhus (Takbyte Ålycke): 536 000 kronor
Ronnebyhus (Ombyggnad av entréer Hjorthöjden): 331 500 kronor

 

 

 

 

 

Print Friendly, PDF & Email

Kommentera

*