Ricardo Caseira Metrobygget Köpenhamn 3F

Ricardo Caseira är före detta gästarbetare i Danmark med usla arbetsvillkor. Nu är han medlem i facket, går på danskt kollektivavtal och i full färd med att etablera sig på riktigt i det danska samhället.

Jag träffar Ricardo Caseira på fackförbundet 3F:s kontor i Köpenhamn. Han är en av de cirka 1 500 arbetare som bygger tunnelbana i Köpenhamn. Han är steel fixer. Han jobbar med att knyta armeringsjärn till betonggjutningen.
Det är normalt sett ett hårt kroppsarbete. Men det är betydligt lättare för Ricardo nu. För nu jobbar han enligt danska villkor. Det betyder 7,5 timmar om dagen. Fem dagar i veckan.

Metrobygget Köpenhamn.
Ricardo Ceseira och Michael Serveringen på danska fackförbundet 3F.

Hur många timmar jobbade du innan?
– Minst tio timmar om dagen, sex dagar i veckan. Och jag kan försäkra dig att det var hårt arbete alla timmarna, säger Ricardo.
Hur känner man sig efter ett sådant pass?
– Å, man är mycket trött, säger Ricardo.
Skillnaden mot nu och då är att han numera går under danskt kollektivavtal.
– Timlönen är dubbelt så hög som tidigare och jag jobbar normala tider. Det är tid för både arbete och fritid nu.
Ricardo har jobbat ute i Europa på byggen i många år. Han är 36 år nu och har jobbat som smed tidigare. Men till utbildningen är han egentligen webdesigner.
– Men man måste ta de jobb man kan få, säger han och hoppas att han en dag ska kunna jobba med det som är hans stora intresse, datorer.
Innan Ricardo kom till Danmark jobbade han på det omtalade stora tunnelbygget i Maastricht i Holland. Han var då anställd av det numera okända irländska bemanningsföretaget Atlanco Rimec.
Hur var det?
– Inte bra, säger Ricardo och berättar att Atlanco betalade på papperet ganska bra löner, men tog ut avgifter som minskade lönen.
– Vi bodde tolv man i ett hus och alla betalade 525 euro i månaden. Det drogs från lönen.
Sammanlagt blir det 60 000 kronor i månadshyra.

Metrobygget i Köpenhamn
Metrobygget i Köpenhamn

Bra vinst för företaget?
– Ja, det kan man säga.
Ricardo lämnade Atlanco Rimec så snart han kunde. När han fick chans på jobb med Metrobygget i Köpenhamn så stack han direkt. Till en början i Danmark var förhållandena som de brukar vara för utländska gästarbetare i rika västländer. 60-timmarsvecka och löner långt under det som gäller i kollektivavtalet. Men företaget han jobbade för gick i konkurs och han hamnade i svårigheter med att få ut innestående lön.
– Då tog jag kontakt med facket och de hjälpte mig, säger Ricardo.
3F hjälpte Ricardo och hans kompisar att få ut sina löner från den statliga lönegarantin. Det blev ingången till att Ricardo också blev medlem i facket.
Vad tycker du om det danska fackförbundet nu?
– Det är bra. Jag gör mitt jobb, de gör sitt jobb. Har jag problem med något som rör jobbet, så ringer jag och så hjälper de mig.
Var jobbar du nu?
– På ICDS. Det är bra, det finns inget att klaga på.
Det är danskt kollektivavtal som gäller nu då?
– Ja, det är nog lite bättre faktiskt, för de betalar flygresor hem till Portugal och de bidrar till hyran i Köpenhamn.
Ricardo berättar att han är på väg att etablera sig ordentligt i Danmark nu. Han har en dansk flickvän och planerar för framtiden.
Så nu ska du bli en riktig dansk?
– Ja, jag hoppas kunna lära mig språket ordentligt och bo i Danmark i många, många år.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här