Hur ska man hindra att skattepengar används till lönedumping? Det är inte svårt, egentligen. Det är bara att bara att ställa rätt krav vid upphandling. Och nu vill regeringen riva upp Lex Laval, det gör det också lättare att slippa företag som bryter mot lagar och dumpar löner.
Nyligen var det omröstning i riksdagen om regeringens förslag till ny upphandlingslag. Den skulle göra det tvingande att krav på att löner och andra villkor ska vara minst i nivå med kollektivavtalets lägsta lön, vid offentliga upphandlingar.
Alliansen och SD röstade emot, så det blev nej till den lagen.
Det lade lite sordin på den här frågan i Sverige. Men regeringen ger sig tydligen inte. Nu lägger de ett nytt lagförslag som sätter arbetsrätten i centrum av debatten igen. Man vill öka fackföreningarnas möjlighet att strida sig till kollektivavtal.
Sätt tryck uppifrån
Jag tycker att omröstningen om upphandlingslagen var trist. För det behövs lite tryck uppifrån på kommuner och statliga verk, så de sköter sig. Det gör de inte på alla håll idag.
För det är fullt möjligt att skriva in samma krav i upphandlingar som i lagförslaget, redan idag. Trafikverket har till exempel haft det som krav i sina upphandlingar sedan 2011, som Stoppafusket skrev i den här artikeln.
Sedan har de kanske inte haft full koll om alla underleverantörer lever upp till villkoren i upphandlingen. Men förhoppningsvis kommer kontrollen att bli bättre. Det måste den. Krav är meningslöst att ställa, utan en stark kontroll på att de efterlevs.
Systematisk lönedumping
Hela det offentliga Sverige gör upphandlingar för 600 miljarder om året. Hur många av de miljarderna går idag till företag långt ut i leverantörskedjorna som betalar slavlöner och struntar i arbetstidslagar och semesterersättning med mera?
Ingen vet. Kontrollen är ofta svag.
Vi har skrivit mycket om detta på Stoppafusket. Det finns gott om exempel när skattepengar har använts till att finansiera renodlad lönedumpning. Läs vår granskning om systematisk lönedumping i svensk sjukvård, till exempel, den hittar du här.
Ofta är det lite si och så med kunskapen om vad man kan kräva och inte kan kräva vid upphandlingar. Jag har själv träffat kommunala tjänstemän som jobbar med upphandlingar och som hävdar att ”man inte får” ställa lönekrav vid upphandlingar. Att det skulle vara emot gällande ”EU-regler” då.
Släng ut gangsterföretagen!
Men det är helt fel. Det är fullt möjligt att ställa krav på att det ska vara schyssta löner, i offentliga upphandlingar. Det tycker EU också. Det finns ett särskilt direktiv om vad som ska gälla för gästarbetare inom EU (du hittar det här). I Sverige finns ingen statligt bestämd minimilön, utan det man har att gå efter är de löner som anges i kollektivavtalen. De gästarbetare som jobbar i Sverige ska alltså ha minst den lägsta lönen i närmast tillämpbara kollektivavtal.
Samma krav kan man ställa i en upphandling. Så blir det lättare att kasta ut gangsterföretag som inte sköter sig från offentliga entreprenader.
Ställ ännu högre krav!
Men det är bara den lägsta nivån. Det finns inget som hindrar att ge gästarbetare högre lön än så.
Vad skulle hända om man i upphandlingar tillämpade samma princip som i bemanningsbranschen, till exempel? I det svenska bemanningsavtalet stipuleras det att den lön som ska gälla är minst ett genomsnitt av den lön som gäller på den avdelning som den bemanningsanställde blir placerad på.
Jag föreslår någon progressivt sinnad kommun eller myndighet att testa. Nästa gång ni ska upphandla tjänster, ställ kravet att lägsta lön för de anställda ska vara ett genomsnitt av vad som är brukligt i aktuell yrkeskategori i Sverige. Det skulle kunna sätta fart på löneglidningen uppåt istället. Det är precis vad Sverige behöver.
Bra att skrota Lex Laval
Det är kanske det som regeringen vill åstadkomma nu, med sitt nya lagförslag. Lex Laval har lagt en vante över fackföreningarnas möjligheter att kräva rimliga villkor. Med den nya lagen som föreslås skulle facken få större möjligheter att ta till stridsåtgärder för att få företag att skriva på kollektivavtal. Strejka och blockera fram kollektivavtal, helt enkelt, även för företag som har som affärsidé att enbart leverera lågavlönade gästarbetare till den svenska marknaden.
Det tjänar vi alla på. Gästarbetarna, de svenska arbetarna, svenska företag, skattebetalarna. Även utländska företagare som opererar i Sverige tjänar på det, deras intäkter kommer att öka.
Om det finns kollektivavtal, så behöver dessutom inte de upphandlande myndigheterna krångla själva med ”kollektivavtalsliknande” villkor.
Thomas Lundh
thomas@stoppafusket.se
