Annons

Dyrt att köpa billig arbetskraft

2 kommentarer


Att köpa billig utländsk arbetskraft är som att pissa i byxorna. Först blir det varmt och gott en stund, men efter ett tag blir det kallt och obehagligt.

När stat och kommun köper blir det så. Det blir dyrt i det långa loppet. Själva inköpspriset blir lågt, eftersom lönerna är lägre när man köper arbetskraft från östeuropeiska länder. Men för en stat eller en kommun slutar inte notan där. Vi skattebetalare får betala en gång till i form av lägre skatteintäkt, än det skulle ha blivit om affären gjorts med företag som betalar svenska löner och skattar i Sverige.
Detta är ju inget nytt förhållande. Vi på Stoppafusket har försökt påpeka det under några år. Men nu har det kommit en rapport som sätter extra starkt ljus på denna nationalekonomiska minusaffär.

Politisk dynamit

Det är Lars-Fredrik Andersson och Ingemar Dahlqvist som skrivit rapporten med det osexiga namnet ”Trafikupphandlingarnas kostnader”. Titeln må vara mesig men innehållet är politisk dynamit, vill jag påstå.
Det är en nationalekonomisk framräkning som visar att det är dyrare för samhället att köpa billig utländsk arbetskraft, än dyr inhemsk. Effekten av lägre löner och uteblivna skatteintäkter slår så hårt att sammantaget blir kostnaden högre att köpa billigt än att köpa dyrt, när det kommer till arbetskraft.
Författarna har jobbat på uppdrag av den fackliga samarbetsgruppen 6F och Arenaidé (som ska lansera rapporten officiellt 28 februari), så man får lov att betrakta den som en partsinlaga. Men så långt jag har möjlighet att bedöma är uträkningarna och materialet de grundar sig på trovärdiga. Möjligen kan de löner de räknat med för gästarbetare verka lite höga, i alla fall för oss som granskat den typen av verksamhet tidigare. Man har använt sig av löneuppgifter som går att se i rapporter till fack och genom arbetsgivare.

Timpriserna har sjunkit

Rapporten är specialinriktad på att granska Trafikverkets upphandlingar. Man har gjort det genom att gräva ner sig i tre stora projekt; Södra länken, Citytunneln och det pågående bygget av Förbifart Stockholm.
För 20 år sedan när Södra länken upphandlades var marknaden en annan än idag. Då var det de stora svenska byggföretagen som vann anbudstävlingarna. Man använde i stort sett bara egen anställd personal, det var svenska kollektivavtal som gällde och den fackliga närvaron på arbetsplatsen var hög. I senare upphandlingar är det utländska byggkonsortier som vunnit. Timpriserna har sjunkit. Timpriset för ÄTA-arbeten utfört av en snickare eller betongarbetare vid Södra länken låg på 539 kronor 1998, (uppräknat till 2016 års penningvärde). 18 år senare, vid Förbifart Stockholm hade timpriset för samma tjänst sjunkit till 325,50.

Anpassade upphandlingar

Författarna skriver att Trafikverket medvetet har anpassat sina upphandlingar för att passa stora utländska aktörer. Att man upplevde den svenska byggmarknaden som alltför dåligt konkurrensutsatt och ville föra in nytt blod i den.
Om det var en strategi så lyckades den. 2005 började Citytunneln i Malmö byggas, bland annat med hjälp av den ökända irländska bemanningsfirman Atlanco Rimec, som pressade timpriserna rejält tack vare skatteflykt och låga löner. I bygget av Citytunneln bestod arbetskraften till 64 procent av gästarbetare.
Förbifart Stockholm är långt ifrån klart, men ett par delprojekt är upphandlade. Det italienska konsortiet Vianini/CMC, schweiziska Implenia och det tjeckiska Subterra är de stora byggaktörerna i projektet. Författarna kommer fram till att timpriserna de vunnit med understiger vad som skulle krävas för att betala fulla svenska löner och svenska skatter, så mönstret från Citytunneln ser ut att upprepa sig.

Dyra svenskar billigare för staten

Trafikverket får jobben gjorda för en billigare peng när de köper av entreprenörer som i huvudsak använder sig av billiga gästarbetare. Med det är som sagt ett statligt verk, som handlar med skattepengar. För att få fram den sanna kostnaden för samhället måste man ta omkringliggande faktorer med i räkningen.
Ett svenskt företag tenderar att köpa tjänster och varor av svenska underleverantörer. En utländsk entreprenör tenderar att köpa från sina etablerade kontakter. Så det blir inte samma svenska spridningseffekt av investeringen när man köper från utländska entreprenörer som av svenska.
Och så är det ju detta med skatterna. Lägre löner och en tendens att vilja betala skatter i hemlandet, hellre än i Sverige, gör att samhället förlorar de intäkterna.
I fallet med Förbifart Stockholm kostar de delprojekt författarna räknar på 3,5 miljarder.  Men trots lägre löner som ger låga timpriser så kommer författarna fram till att projekten ändå blir 450 miljoner kronor dyrare för staten med användande av utländska gästarbetare, än om personal med svenska löner och svenska skatter skulle användas rakt igenom.
Det handlar inte om att försöka få bort utländska företag och arbetare från den svenska marknaden. Inte alls. De behövs ju. Men en slutsats som är given är att alla som arbetar i Sverige bör ha svenska löner och betala skatt i Sverige. Annars urholkar vi vår egen ekonomi.

Print Friendly, PDF & Email
  1. Per Werngren says:

    Finns det inte en annan marknadseffekt som också påverkas? Projekt av detta slag är väl också till för att skapa arbeten i Sverige så att arbetslösheten sjunker vilket naturligtvis inte händer i dessa fall!

  2. Fusk förekommeralltid och kommer göra oavsett. Hur ärliga är ni företagare själva med era avdrag mm?? Har bekanta som kör med företagets bilar privat. Sparar kvitton från semesterresor och drar av. Nästa stund gnäller dom om skatter, hur dålig sjukvården är och hur mycket just personliga assistenter mm lurar staten på våra gemensamma skattepengar.

Kommentera

*