Annons

Trafikverket, lönedumpning och skattefusk

0 kommentarer


Det allra största bygget på Förbifart  Stockholm är Lovön. 3,7 miljarder kronor kostar det av våra skattepengar. På arbetsplatsen hittar vi flera utländska företag som sysslar med lönedumpning och skattefusk.  Denna artikel är del 1.

Det var de italienska företagen Vianini Lavori SPA och C.M.C di Ravenna som vann Trafikverkets största delupphandling i projektet Förbifart Stockholm med sitt anbud på 3,7 miljarder kronor. Tillsammans bildade de italienska företagen ett svenskt företag: Lovön Samverkan AB. Vi förkortar Lovön Samverkan till LSAB i artikeln.  Stoppafusket har gått igenom LSAB:s samtliga underentreprenörer som vi lyckats få fram namn på.  Här presenterar vi vad vi hittat när det gäller de utlandsregistrerade företagen.

Stoppafusket är oberoende, grävande journalistik. Vi behöver din hjälp för att kunna driva sajten. Swisha ditt bidrag till: 1235714852

Buildup Nordic
Vi får börja först med ett svenskt företag som är underentreprenör till LSAB, svenska Buildup Nordic AB. för att gräva oss vidare till utlandsregistrerade företag vi tittat närmare på. Buildup Nordics verksamhet startade i november 2016 och på företagets hemsida listas projekt man gjort; ombyggnad av gamla kontorslokaler till lägenheter i Sandviken, inredningsarbeten för butikerna Calzedonia och Intimissi. För dessa jobb behövs byggnadsarbetare, men uppgifterna från företagets skattekonto avslöjar något annat. Den totala lönen som betalats ut under 2017 ligger mellan 5000 – 10 000 kronor i månaden.*

Under-under entreprenör
Buildup Nordic blev kontrakterad av LSAB för projekt FSE308, (byggandet av bergtunnlar vid Södra Lovö), ett projekt som startade i början av 2016 och beräknas pågå till 2022. Buildup Nordic i sin tur anlitar egna underentreprenörer. Ett av dem är det lettiska företaget Sia Franzoni & Co. Och det visar sig att det är samma man bakom båda företagen; Roberto Franzoni som är skriven i Lettland.

Franzoni & Co
I Franzoni & Cos årsredovisning för 2017, vilket var samma år företaget skaffade sig F-skatt i Sverige, visas att nästan hälften av företagets omsättning kommer från Sverige. Så visst har deras arbetare varit i Sverige och jobbat. Men de siffror vi får fram frontalkrockar. Företaget har 20 anställda enligt årsredovisningen, men 29 arbetare har fått utfärdat identitetskortet ID06 samma år. ID06 är ett identitetskort man ska ha vid jobb på byggarbetsplatser.  Här kan du läsa mer om ID06. Lönen är inte mycket att hänga i julgranen. Den totala lönen som Franzoni & Co betalar för sina 20 anställda är drygt 1,6 miljoner kronor. Det motsvarar lönen för fem svenska byggnadsarbetare under ett år.

Dispens från kollektivavtal
Vi ringer upp Roberto Franzoni som inte har några problem med att prata med en svensk journalist. Han är mycket öppen och svarar på det allra mesta.
– När jag skrev kontrakt med LSAB hade de inga krav på att jag skulle betala kollektivavtalsenlig lön. Men sen när LSAB hade skrivit på kollektivavtal själva krävde de av mig att jag skulle göra det. Jag sa javisst! Men då måste ni betala mig mer. Det ville de inte. Jag fick sedan besked av en chef på LSAB att man hade pratat med Byggnads att jag inte behövde följa kollektivavtalet, då Franzoni & Company var under sex månader på projektet.
Timo Anttila, som är ombudsman på Byggnads kommenterar att facket skulle gett Franzoni & Co dispens från att följa kollektivavtalet så här:
– Det skulle Byggnads aldrig göra. Det finns inte på kartan överhuvudtaget.

11 euro i timmen
Tillbaka till intervjun med Roberto Franzoni:
Vad betalar du dina arbetare?
– Jag betalar dem 11 euro i timmen netto. Det är vad de får i fickan.

Det innebär att det ingår 40 euro om dagen i traktamente, som lettiska företag är skyldiga att betala sina arbetare när de jobbar i Sverige.
– Ja, det är vad de får i fickan. Jag betalar också deras boende, deras resor till Sverige och deras resor inom landet.

Inga krav på kollektivavtal
Jobbet på Lovön var en kontorsbyggnad och tog ungefär ett halvt år, men Franzoni & Company fortsätter att jobba i Sverige, mestadels på privata projekt. Och där finns inga krav på kollektivavtal, berättar Roberto Franzoni.
– I Sverige har ni ingen lagstadgad minimilön.

Men enligt EU får du inte betala mindre än det lägsta i kollektivavtalet när du har arbetare här i Sverige.
– Det kände jag inte till. Men jag betalar bra.
Hur många arbetare som varit och jobbat i Sverige, vilka de är och hur länge de varit här, vet vi inte. Franzoni & Company har inte registrerat sig och sina arbetare i utstationeringsregistret**, vilket ett utländskt företag är skyldigt till enligt lag.
– Det kände jag inte till. Ingen på Arbetsmiljöverket har begärt det av mig, säger han.
Roberto Franzoni berättar att det har varit mycket trubbel med LSAB. Han har inte fått sin sista faktura betald – och att han inte är ensam om det.

Ingen ID06
Build-up Nordic har även ett svenskt företag som underentreprenör; Building Craft Sweden AB. Företagets årsredovisning för 2017 är mycket blygsam och visar bara en anställd. Vi kontrollerar hur många ID06 företaget har. Det visar sig att företaget inte alls är anslutet! Men Building Craft var de facto på Lovön och jobbade. Varifrån kommer då de anställda? Då vd:n är bosatt utomlands letar vi i dataregister utomlands och hittar honom i lettiska register. Där finns han bakom det lettiska Sia Building Craft. Även den årsredovisningen är mycket blygsam och visar att företaget har tre anställda. Vi kollar igen på ID06 och där får vi träff. Lettiska Building Craft har två ID06 fast har aldrig anmälts som underentreprenör, och har inte ens F-skatt i Sverige. Dessutom har inte företaget registrerat sig i utstationeringsregistret.
Vi har sökt företrädare för bolaget utan resultat.

Trafikverkets kommentarer
–  Om det funnits en brist i uppföljningen av kontraktskraven i samband med att Trafikverkets entreprenör LSAB etablerade sig på platsen år 2016 när kontorslokalerna byggdes, är detta allvarligt. Det är ett komplicerat område och det är svårt att upptäcka missförhållanden. Trafikverket utför kontroll av sociala krav tillsammans med vår entreprenör LSAB under hela kontraktstiden för att försäkra oss om att de följs, säger Johan Brantmark, projektchef E4 Förbifart Stockholm.
– I Trafikverkets upphandlingar har kontraktskrav skärpts med tiden i syfte att motverka lönedumpning, bristande arbetsvillkor, svartarbete, diskriminering och korruption. Vi ställer sociala krav i våra upphandlingar som reglerar minimilön, minimivillkor och grundläggande rättigheter för arbetstagare i hela leveranskedjan, skatter och socialförsäkringsavgifter, antidiskriminering och förhållningssätt i etiska frågor.
– Trafikverket samverkar löpande med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Gränspolisen och Arbetsmiljöverket. Vi följer också upp de sociala kontraktskraven på startmöten och byggmöten, i leverantörernas självdeklaration och vid revisioner. Det återstår mycket arbete med att skapa den ordning och reda på svensk arbetsmarknad som alla eftersträvar. Befintlig och kommande lagstiftning beträffande bland annat elektroniska personalliggare, arbetsrättsliga villkor i upphandling, utstationering samt arbetsgivardeklaration på individnivå är viktiga pusselbitar. Utöver lagstiftning anser Trafikverket att det krävs en ökad samverkan mellan beställare, leverantör, myndigheter och arbetsmarknadens parter för att stärka det sociala skyddet för arbetstagare. Det är viktigt att olika aktörer syns tillsammans, säger han.

Klicka här för att läsa LSAB:s kommentarer. 

Detta var Trafikverket, lönedumping och skattefusk – del 1. Snart publicerar vi del 2.

Tidigare har vi publicerat en artikeln om arbetsmiljön på Lovön. Trafikverket och arbetsmijlökaoset.

 Anna-Lena Norberg

* Buildup Nordic har kollektivavtal med Byggnads från 2018 och på skattekontot har inbetalningarna ökat kraftigt.  Utifrån arbetsgivaravgifterna beräknar vi att företaget i mars betalade ut en lön på 227 000 kronor och i april 336 000 kronor.
** Sedan 1 juli 2013 måste alla utlandsregistrerade företag anmäla sig till utstationeringsregistret. Där ska stå alla arbetarnas namn, vilka projekt de jobbar på, hur länge projekten varar, vilka kunderna är till det utländska företaget med mera.

 

 

 

 

 

Print Friendly, PDF & Email

Kommentera

*