Annons

Trafikverket och timlönen på 42 kronor

0 kommentarer


Det allra största bygget på Förbifarten i Stockholm är Lovön. 3,7 miljarder kronor kostar det av våra skattepengar. På arbetsplatsen hittar vi flera utländska företag som sysslar med lönedumping och skattefusk. Denna artikel är del 2.

Introduktion
Lovön-projektet vanns av två italienska företag som sedan bildade ett svenskt företag: Lovön Samverkan AB. Vi förkortar företagets namn och kallar det i fortsättningen för  LSAB.  I Trafikverket, lönedumping och skattefusk – del 1, berättade vi om LSAB:s underentreprenör svenska företaget Buildup Nordic – som i sin tur anlitade det lettiska företaget Franzoni & Co. Båda företagen ägs av samma person: Roberto Franzoni. Han berättade att arbetarna från Franzoni & Co tjänade 11 euro i timmen netto. Det vill säga inklusive 40 euro om dagen, som är det skattefria och lagstadgade traktamentet som lettiska arbetare har rätt till när de jobbar i Sverige. Han berättade också att företaget inte har kollektivavtal. Klicka här och läs Trafikverket, lönedumping och skattefusk- del 1.

Här fortsätter artikeln, med del 2

Nästa företag Stoppafusket tittar närmare på delar kontor i Lettland med Franzoni & Co. Företaget heter Sia IKM Management. Ägaren för Franzoni & Co, Roberto Franzoni, berättade i del 1 att han inte fått sista fakturan betald av LSAB, och att det också har drabbat IKM Management. IKM Management anlitas direkt av LSAB. Det är inte mycket som är rätt med IKM Management. Tre gånger har företaget, sedan 2017, hamnat hos Kronofogden för obetald moms. I maj 2018 har företaget 1,2 miljoner kronor i skuld hos Skatteverket.
Företagets årsredovisning för 2017 avslöjar att företaget fått runt 84 procent av sina intäkter från Sverige. Arbetarna har alltså jobbat mestadels i Sverige. Månadslönen är inte hög. De anställda tjänar bara drygt 10 000 kronor i månaden, eller om man så vill lite drygt 57 kronor i timmen. I och med att företaget får in så pass mycket pengar från Sverige och inte Lettland måste företaget betala sociala avgifter/arbetsgivaravgifter i Sverige*. Det har inte heller företaget gjort. Med hjälp av de uppgifter som företaget lämnat till utstationeringsregistret (ett register som alla utländska företag måste registrera sig och sina anställda i) kan vi konstatera att IKM Management har fast driftställe på Lovön, då företaget har varit på Lovön mer än sex månader. Det innebär att företaget blir ”försvenskat” och ska följa svenska regler. Bokföra här.  Arbetarnas skatt ska betalas från dag ett, med mera.
Företaget har, i maj 2018, 35 anslutna ID06 kort som utfärdades 2017. ID06 är en legitimation som varje arbetare har när de jobbar på byggarbetsplatser.

Utdrag ur IKM Managements årsredovisning, som visar att den största delen av pengarna kommer från Sverige.

Skuld till svenska staten
Vd:n för IKM Management, Kaspar Purins, svarar gärna på de frågor vi ställer från Stoppafusket.
– Vi har skuld till svenska staten, men vi kommer betala av det, säger han.

Hur kommer det sig att företaget hamnat i den situationen?
– Det här var vårt första jobb i Sverige och vi var lite väl optimistiska när det gäller kostnaderna. I tillägg tog arbetet längre tid. Det var det stora problem att få tillträde till arbetsplatsen. Det är många företag och många arbetare på platsen och koordinering fungerade inte riktigt. Ett exempel, vi skulle jobba i slutet av vägen, men i mitten av vägen var det några andra som arbetade så vi kom inte fram.

Roberto Franzoni sa att ni inte heller fått alla pengar från LSAB.
– Tekniskt sett stämmer det ja, men vi är i förhandlingar. Det handlar om pengar som LSAB ska betala när allt är klart under vårt kontrakt, så kallade retention pengar. Det fattas något tekniskt papper från vår sida. När pengarna kommer betalar vi in detta till Skatteverket, plus att vi måste ta pengar från andra projekt för att betala skulden fullt ut.

Ni har inte kollektivavtal, varför har ni inte det?
– Ha, ha, ha… vilken udda fråga…När vi började jobba i Sverige sa klienten (Trafikverket) att vi måste ha kollektivavtal. Vi tog kontakt med Byggnads, och jag måste säga att det var ett långsamt utbyte av information. På hösten var Byggnads på platsen och… rent praktiskt. Vi skulle ju snart sluta vårt jobb, så vi lät det vara.

Hade ni inte krav på er att betala lön enligt kollektivavtal från LSAB?
– Jo, vi skulle uppfylla de kollektivavtalets villkor. Vi räknade på det innan vi skrev på kontraktet och våra arbetares lön låg över minimilönen i avtalet. Vi gav arbetarna 11 – 13 euro netto i timmen. Det var vad arbetarna fick ut.

Ingår inte det lagstadgade skattefria traktamentet på 40 euro om dagen i den summan?
– Det kan jag inte kommentera. Jag måste kontrollera detta först.

Företagets årsredovisning visar att era arbetare har ungefär 6 euro i timmen.
– Jag måste kontrollera de siffrorna innan jag kan kommentera.

Ni borde enligt EU-regler betala sociala avgifter i Sverige. Varför har ni inte gjort det?
– Detta vet jag inget om, så det kan jag inte kommentera.

Kaspars Purins uppfattning är att LSAB varit optimistiska när de skrev kontrakt med Trafikverket. Det var inget ”win-win”-kontrakt, enligt honom.
– Kanske var det naivitet, kanske var det brist på information som gjorde att de inte visste vad som krävdes. Sen är det min uppfattning att klienten (Trafikverket) inte heller varit tydliga.
Kaspar Purins återkom aldrig för vidare kommentarer.

Inga kollektivavtal
Fackföreningen Byggnads gjorde en inspektion på Lovön i september 2017 och upptäckte företagen Buildup Nordic, Franzoni & Co (som vi skrev om i del 1) och IKM Management som inte hade kollektivavtal. Det var företag som LSAB tagit in på arbetsplatsen utan att förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, MBL. LSAB är medlem i arbetsgivarorganisation BI, Sveriges Byggindustrier, och på så sätt bunden till kollektivavtalet. Det blev först lokal förhandling, som nu gått till central förhandling.
Timo Anttila är ombudsman på Byggnads:
– Förhandlingen har strandat, berättar han. Från arbetsgivarhåll menar man att LSAB ska vara inom Sekos avtalsområde och därför behövde man inte MBL-förhandla med oss. Jag lämnar nu över ärendet till våra jurister för att se om vi ska dra detta till Arbetsdomstolen.

Sveriges Byggindustrier
Mats Åkerlind är vice vd och förhandlingschef vid BI:
– Sveriges Byggindustrier har kollektivavtal med Sveriges ingenjörer, Unionen, Ledarna , Seko och Byggnads och våra medlemmar omfattas av samtliga kollektivavtal beroende på vilket arbete som ska utföras. Utför man arbete på väg- och banavtalets område så omfattas man av väg- och banavtalet och då är det Seko man ska MBL-förhandla med när man ska anlita en underentreprenör. Det är samma krav på att MBL-förhandla alternativt informera facket när man anlitar en underentreprenör vare sig det är inom Byggnads eller Sekos område. Det är bara medlemmar i Sveriges Byggindustrier som förutsätts vara ok att anlita på och därmed inte omfattas av kravet. Det är självklart inte okej att man anlitar företag som inte sköter sig.

42 kronor i timlön
Stoppafusket hittar ytterligare ett utlandsregistrerat företag på Lovön; Litauiska UAB Grelusta.Företaget har hängavtal med Byggnads sedan 2013 och har F-skatt i Sverige. Men företaget har varken följt kollektivavtalet när det gäller lönerna eller när det gäller Fora – de kollektivavtalade försäkringarna och tjänstepensionen. UAB Grelusta har inte ens rapporterat in till Fora de löner de betalat ut, vilket innebär att de anställda inte får några pengar till sina tjänstepensioner. I officiella litauiska register ser vi att månadslönen för arbetarna, sedan januari 2017, bara kommit över 700 euro en enda gång. Det motsvarar en timlön på knappt 42 kronor**.

Här visas medellönen per månad för arbetarna på det litauiska företaget Grelusta.

Nolltaxering
Trots att företaget varit här sedan 2013 har företaget aldrig någonsin anmält sig till utstationeringsregistret. Och det var inte förrän i mitten på 2016 som företaget skaffade sig ID06 för sina anställda.  Just nu är 16 kort aktiva. Vd:n för företaget Malvydas Zdančiukas är folkbokförd i Sverige. Han har noll-taxerat 2016 och 2015. Året innan hade han en mycket blygsam inkomst. Vi får tag på Malvydas Zdančiukas på ett litauiskt telefonnummer. När han ska förklara den låga lönen poängterar han att arbetarna även får det lagstadgade skattefria traktamentet på 53 euro om dagen som de ska ha när de jobbar i Sverige.
– Ja, vi betalar 700 euro i månaden,  men sen får arbetarna traktamente på 53 euro per dag. Sen får de boende och transporter. Sammanlagt blir det 3 000 euro i månaden.

Du är folkbokförd i Sverige men har noll-taxerat 2015 och 2016.
– Men jag bodde inte i Sverige då. Jag bor i Litauen. Jag är i Sverige en vecka och sen är jag i Litauen nån vecka. Lägenheten jag äger i Sverige har jag precis lagt ut till försäljning och jag har ändrat både mitt och företagets adress till en postbox.

När det gäller de kollektivavtalade försäkringarna, Fora, hävdar Malvydas Zdančiukas bestämt att de är betalda. Att han är skyldig att registrera sitt företag och alla arbetare i utstationeringsregistret kände han inte till.
– Jag jobbar för ett svenskt företag, Adike, jag ska prata med dem om detta.

Gör Grelusta mycket jobb i Sverige för Adike?
– När Adike har jobb i Sverige för oss så kommer vi. Det kan vara korta och det kan vara långa projekt. På Lovön var det bara fem dagar sammanlagt. Det största projektet var nog 4-5 månader vid Eriksson. Men vi jobbar i Litauen också.

Trafikverket kommenterar
Johan Brantare är projektchef E4 Förbifart Stockholm.
–  Det är mycket viktigt att rättvisa villkor säkerställs på alla våra arbetsplatser. Vi vet att vår entreprenör, LSAB, har sökt och beviljats medlemskap i Byggindustrier så snart det var möjlig och att de söker följa de avtal som faller därefter. Det är dock ett komplicerat område och det är svårt att upptäcka missförhållanden.
– Trafikverket utför kontroll av sociala krav tillsammans med vår entreprenör LSAB under hela kontraktstiden för att försäkra oss om att de följs. Tyvärr är det dock idag mycket svårt att inom ramen för gällande lagstiftning att granska enskilda löneutbetalningar hos våra entreprenörers underentreprenörer. Vi ser därför positivt på att fack och arbetsgivare gör vad de kan för att få en effektiv granskning på individnivå.
– I Trafikverkets upphandlingar har kontraktskrav skärpts med tiden i syfte att motverka lönedumpning, bristande arbetsvillkor, svartarbete, diskriminering och korruption. Vi ställer sociala krav i våra upphandlingar som reglerar minimilön, minimivillkor och grundläggande rättigheter för arbetstagare i hela leveranskedjan, skatter och socialförsäkringsavgifter, antidiskriminering och förhållningssätt i etiska frågor, fortsätter han.
– Trafikverket samverkar löpande med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Gränspolisen och Arbetsmiljöverket. Vi följer också upp de sociala kontraktskraven på startmöten och byggmöten, i leverantörernas självdeklaration och vid revisioner.
– Det återstår mycket arbete med att skapa den ordning och reda på svensk arbetsmarknad som alla eftersträvar. Befintlig och kommande lagstiftning beträffande bland annat elektroniska personalliggare, arbetsrättsliga villkor i upphandling, utstationering samt arbetsgivardeklaration på individnivå är viktiga pusselbitar. Utöver lagstiftning anser Trafikverket att det krävs en ökad samverkan mellan beställare, leverantör, myndigheter och arbetsmarknadens parter för att stärka det sociala skyddet för arbetstagare. Det är viktigt att olika aktörer syns tillsammans.

Klicka här för att läsa LSAB:s kommentarer.

Tidigare artiklar i vår artikelserie om Förbifart Stockholm hittar du här:

Trafikverket och arbetsmiljökaoset

Trafikverket, lönedumpning och skattefusk

Och vi kommer under sommaren med många fler artiklar om Trafikverkets stora projekt, Förbifart Stockholm.

Stoppafusket köper de lettiska årsredovisningar från databasen Lursoft.

Anna-Lena Norberg

* Grundregeln i EU är att sociala avgifter betalas i det land arbetaren jobbar, oavsett var hen kommer ifrån och oavsett om arbetsgivaren är ett utlandsregistrerat företag (inom EU). Ett utlandsregistrerat företag kan få undantag från detta om företaget har mer än 25 procent omsättning i hemlandet. Under förutsättning att det är samma verksamhet i hemlandet. Varje arbetare får då ett så kallat A1-intyg från sin försäkringskassa att sociala avgifter betalas i hemlandet.

** 700 euro, innebär om man använder Byggnads omvandlingstal 174 en timlön på 4,02 euro, vilket motsvarar 41,62 kronor. (Enligt: Riksbankens valutaomvandlare 26 juni motsvarade 1 euro 10,3551 kronor.)

 

Print Friendly, PDF & Email

Kommentera

*