CYPERN – SVERIGES FRAMTID
… Av de personer jag träffar är det journalisten Panicos Scordis som gör den tydligaste analysen av det politiska läget på Cypern. Panicos är lång och smal som en sparris och pratar nästan lika fort som han tänker. Panicos vill helst beskriva sig som socialreporter men det är tydligt att hans sociala intresse har gjort att han är mycket insatt i politiska frågor. Han jobbar för närvarande 20 timmar som radioreporter, 48 timmar som hotellreceptarie och den fritid han har lägger han på sin grapefruktsfarm.
– Detta är arbetsgivarnas tid. De kommer ta ifrån oss allt. Allt som arbetarna en gång kämpat fram. Löner, arbetsvillkor och arbetstidslagar. När jag hade gjort min militärtjänst 1990 och började jobba på hotell fick jag 1 100 euro i månaden. Idag 20 år senare tjänar jag runt 800 euro i månaden. Idag när en cypriot söker jobb och vill ha minimilön säger arbetsgivaren “Du får 600–700 euro”. Jag känner till nyutexaminerade studenter med hög utbildning som erbjuds jobb för 200–300 euro i månaden.
Panicos berättar att idag är det en kommunistisk minoritetsregering som styr på Cypern.
– De olika politiska blocken är lika stora. 33 procent röstar på kommunisterna och 33 procent på de konservativa. Det är ingen skillnad på blocken. Kommunisterna går efter “the moneymen”. Att det är kommunister i ledningen gör att folk ännu inte gått ut på gatorna, men det kommer. Frustrationen är så stor. Vi är inte som grekerna. De är lata och betalar inte skatt. Vi cyprioter jobbar hårt.
Panicos frågar mig om jag vet hur mycket cyprioter ska arbeta i veckan. Och utifrån alla jag pratat med svarar jag att cyprioter har 48 timmars vecka. 8 timmar om dagen, sex dagar i veckan.
– Nej, enligt lag har vi 40 timmars vecka. Men man fifflar med papperna så att det ser ut som det är 40 timmar. Det är vanligt annars att man jobbar sex dagar i veckan. Inom myndigheterna på Cypern jobbar man sexdagars vecka men då bara 6,5 timma om dagen.
Varför strejkar ni inte? Varför gör ni inget åt det?
– Vem ska strejka? På en arbetsplats är det tio cyprioter och nittio utlänningar. Om facket säger att det skall bli strejk är det ingen som vill strejka. Facket kan inget göra. Systemet fungerar inte längre. Men en dag när cyprioterna har tryckts ner tillräckligt långt så bränner de allt. Det är vad som kommer hända.
Cypern kommer försvinna. Det kommer bli upplopp. Blod kommer att flyta. Än accepterar vi det här – men om inte i år – så nästa år kommer det att explodera på Cypern. Det jag är orolig för att när allt exploderar här på Cypern kanske Turkiet lägger sig i. Vad blir det då av Cypern?
När Panicos skall gå slänger han några ord över axeln. Ganska uppgivet.
– Hade vi inte haft turisterna här hade vi lika väl kunnat dränka oss i havet, säger han.
