Konsten att reagera

Blogg

Totto frilagd 2Jag försöker tänka mig in i Stora Ensos situation. Hur känns det att bli attackerad utifrån av en grävande journalist? Blir man förbannad kanske, eller frustrerad, eller möjligen stimulerad av själva utmaningen?
Ärligt talat vet jag inte hur jag själv skulle ha reagerat. Jag hoppas att jag skulle uppleva det stimulerande. Att jag skulle tycka att det är roligt att folk vill hjälpa till att göra företaget ännu vassare och bättre på att leva upp till de egna idealen.
För Stora Enso vill ju att både deras egna anställda och de anställda som jobbar hos underleverantörerna ska ha schyssta villkor. Det är ingen som tror att det är ondskefulla människor som äger Stora Enso som med vett och vilja vill utnyttja gästaarbetare på ett elakt sätt. Många aktieägarna är vanliga småspararare med vanliga värderingar. Jag är faktiskt helt säker på att ingen av Stora Ensos ägare skulle påstå att det är en bra policy att utnyttja gästarbetare på ett dåligt sätt med låga löner och märkliga anställningsförhållanden.
Och det fattar ju vem som helst att det är skitsvårt att hålla reda på alla underleverantörer till ett så stort bolag.

Man skulle få lägga ned enormt med tid om alla skulle granskas minutiöst. Så därför skulle jag nog vara tacksam om jag fick tips utifrån och den typen av granskningar gjorda.
Det hjälper företaget att bli bättre.
Men Stora Ensos informationsavdelning verkar inte tycka det. För några dagar sedan publicerade Stoppafusket en artikel om lönedumpning hos en underleverantör till Stora Enso.
Stora Ensos har svarat med att blåneka. Slå ifrån sig.
För ett publikt bolag som Stora Enso är kommunikationen extremt viktig. Jag skojar inte. Den är EXTREMT viktig. I ett privat företag kan ägarna skoja till det lite hur som helst och tillåta sig personliga divalater av allehanda slag. För att det är deras egna pengar de bollar med då. I ett börsbolag är det andras pengar som står på spel.
Viktig skillnad: egna pengar och andras pengar.
Därför är också börsbolagens informationshantering noga planerad. Eller bör vara det. Det är mycket som står på spel. Även små informationsmissar kan stå aktieägarna dyrt.
Så när man attackeras av en reporter som grävt fram något ofördelaktigt, vad gör man då?
Vad Stora Enso gjorde var att hänvisa till en revision som gjorts för två år sedan, av en utomstående revisor. Och utan att ha granskat det nya materialet hävdade de att den gamla revisionen var tillförlitlig.
Om nya uppgifter kommer som motsäger de gamla bör man nog sätta sig ner och göra en ny analys.
För något är ju mycket märkligt med Baltic Trio. Alla som läst artiklarna fattar det nu. Man importerar inte arbetare från utlandet till Sverige för att låta dem jobba DELTID i skogen. Det vore irrationellt både för arbetarna och ägarna.
Något är djupt fel i den argumentationen.
Men, det publika bolaget Stora Enso väljer som kommunikationsstrategi att INTE göra en ny analys, utan slå ifrån sig.
Vem vinner på det? Aktieägarna? Knappast.

3 april 2015
Thomas Lundh, författare och journalist

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *