Stoppafusket.nu – Detta är nyheter.

Åtta år i svenska tunnelbyggen utan svenska sociala avgifter

Just nu jobbar slovakiska S-bau SK på Förbifart Stockholm. Det har varit verksamt i Sverige i många år, utan att betala sociala avgifter här.

Stoppfusket har granskat det slovakiska företaget S-bau SK och följt det i offentliga uppgifter från 2009 och framåt. En rad frågetecken reser sig under granskningen; hur kan företagets anställda tjäna 200 kronor i timmen i Sverige, när den redovisade lönen i Norge ligger på 67 kronor? Hur kan det komma sig att de löneutgifter företaget redovisar till Skatteverket skiljer sig från de som redovisas som underlag till arbetarnas försäkringar? Och hur kan ett företag som är verksamt i Sverige år efter år komma undan med att inte betala sociala avgifter här?

Stoppafusket är oberoende, grävande journalistik. Vi behöver din hjälp för att kunna driva sajten. Swisha ditt bidrag till: 1235714852

Jobbar för Trafikverket
S-bau SK är specialist på tunnelbyggen och har deltagit som underentreprenör i en rad stora tunnelprojekt. Några av dem beställda av Trafikverket, som Förbifart Stockholm, Järnvägstunneln i Strängnäs med flera. Vilka projekt de deltagit i redovisar företaget på sin hemsida. Det är en omfattande granskning ner på detaljnivå som Stoppafusket gjort av S-bau SK. Vi har vänt och vridit på uppgifter från bland annat utstationeringsregistret, Skatteverket och offentliga uppgifter från Norge och Slovakien.
Vi har granskat S-bau SK:s verksamhet i Sverige sedan starten 2009 och fram till dags datum.
Vi har tagit fram uppgifter på:

Och det här är vad vi fått fram:

Sociala avgifter
Sammanlagt har S-bau SK haft 82 arbetare här i Sverige. 31 av dem jobbade på ett riktigt stort och långt projekt för NCC mellan åren 2009 till och med 2014. En del fortsatte att jobba vidare i Sverige och har alltså varit här i över åtta år. Men inga sociala avgifter är betalda här i Sverige.
Anton Sumerak är ägare av S-bau SK och han får frågan varför han inte betalar sociala avgifter i Sverige.
– Därför vi har bara korta projekt i Sverige. Vi betalar allt i Slovakien. Enligt reglerna kan arbetare vara i Sverige i två år och jobba och få A1-intyg* på att  sociala avgifter betalas i hemlandet.

 Du har arbetare som varit här i åtta år.
– Nej, säger Anton Sumerak.

Jo, det har du.
– Ja, men de måste vara hemma ett par månader i Slovakien efter det att de jobbat två år i Sverige. Sen kan de komma tillbaka igen med  nya A1-intyg. Det är inga problem.

Men det Anton Sumerak säger stämmer inte. Det finns arbetare som jobbat längre än två år i sträck i Sverige och inte åkt hem ett par månader för att uppfylla kraven för att få nya A1-intyg. Detta enligt helt säkra källor. Vilket i sin tur innebär att S-bau SK skulle betalt sociala avgifter här i Sverige för dem.

Lönen – del 1
Den lön som rapporterats till Skatteverket och som företaget betalat skatt för här i Sverige är mycket högre än den som företaget rapporterat som underlag för avgifter till arbetarnas försäkringar och avtalspensioner, som administreras av Fora. 2009 och 2010 var bara hälften av lönesumman redovisad till Fora. 2011 var det ungefär 75 procent av lönen som rapporterades till Fora. Sen blev det lite bättre de följande åren även om det skiljer flera miljoner i de uppgifter som lämnas till Skatteverket jämfört med vad som lämnas till Fora. Anton Sumerak anser att företaget har gjort allt rätt och ber oss att prata med hans revisor på LRF Konsult kring Fora rapporteringen. Stoppafusket ringer till LRF konsult. Revisorn pratar gärna med oss, men ska först bara få klartecken från Anton Sumerak att det är okej, sen ska revisorn ringa upp oss. Det var för över en månad sedan och ingen revisor har ringt.

Lönen – del2
Stoppafusket har tagit fram, från Skatteverket, samtliga arbetares löner från år 2009. Lönerna ser ut att ligga ganska bra till, även om de fluktuerar mycket. En del löner hickar man till över.  Som den av företagets arbetare som 2012 tjänade hela 775 100 kronor i lön. Det blir en fet månadslön på nästan 65 000 kronor. Mer än vad till exempel en domare, läkare eller pilot har i medelinkomst per månad.

Hur kan detta vara möjligt?
– Det är möjligt, säger Anton Sumerak, Arbetarna jobbar 150 timmar och de har 200 kronor i timmen och utöver det har de skifttillägg.
Sen ber Anton Sumerak om namnet på den välbetalde arbetaren och berättar sedan att personen är ”geomechanic expert with a phd” och jobbar som förman.

Lönen – del 3
S-bau SK började, 2016, också verksamhet i Norge. I Norge måste utländska företag registrera sig som NUF-företag (Norskregistrerat utländskt företag) och bland annat lämna in årsredovisningar för norska verksamheten till norska myndigheter. I årsredovisningen för 2016 har företaget betalat 2 226 489 norska kronor för arbetare som totalt jobbat 16 ”årsverk”. Det innebär en timlön på knappt 67 kronor i timmen. Men Anton Sumerak håller inte med om att det varit så mycket som 16 heltidstjänster i Norge.
– Nej, jag vet inte hur många det var från september till oktober. Sen fick vi skicka hem dem för det var något fel på projektet. Sen var några specialister… fyra personer var fortfarande kvar där till slutet av februari.
Anton Sumerak poängterar att de har kollektivavtal i Norge, skatt betalas där och allt sköts korrekt av en redovisningsbyrå. Stoppafusket letar då reda på den norska redovisningsbyrå som S-bau SK använder sig av och ringer dit . Redovisningsbyrån markerar direkt att de inte talar offentlig om en kund, men på den generella frågan om vad ”16 årsverken” betyder svarar:
– Det betyder i Norge vad det betyder i Sverige. **

Antal anställda
Skulle S-bau SK betala mindre i lön till arbetarna när de jobbar i Norge än när de jobbar i Sverige? Knappt 67 kronor i timmen i Norge, men som förman i Sverige kan man tjäna mer än vad en domare tjänar. Frågetecknen blir fler och större. Vi tar nu fram officiella uppgifter från Slovakien som företaget har redovisat där för att se om vi blir lite klokare. De uppgifterna tar vi fram från Bureu van Dijk, ett mycket välrenommerat affärsinformations-företag.  Det står inget om lönerna där, men uppgifterna om antalet anställda skapar ännu mer förvirring. Tydligast är åren 2009 och 2010, Det står att företaget bara har 15 personer anställda, samtidigt som det var många fler i Sverige och jobbade. Utifrån deras löner måste många av dem jobbat hela året, dvs gjorde hela ”årsverken” här i landet. Stoppafusket ställer frågor till Anton Sumerak om det här, och han undrar varifrån vi fått informationen från. Den är falsk. Han hade långt fler anställda.

Kategorier
Stoppafusket får helt sonika kontakta Bureu van Dijk och be dem kontrollera om de presenterar falska siffror. Frågan tas på stort allvar och utreds vid huvudkontoret som kommer tillbaka med ett svar: Siffrorna kommer från S-bau SK:s årsredovisningar inlämnade i Slovakien. Antalet anställda presenteras av de slovakiska myndigheterna i olika kategorier. Och Bureu van Dijk presenterar i sin tur medelvärdet i de olika kategorierna. I kategorin 10 – 19 anställda, är medelvärdet 15 anställda. Alltså den kategori S-bau SK är under de här åren. Stoppafusket hittar också en slovakisk artikel från 2013 där Anton Sumerak berättar att företaget bara hade 12 anställda i början men att de nu hade 45 anställda. Med det uttalandet placerar Anton Sumerak sig i den nedre delen av kategorin 50-99 anställda där företaget återfinns under åren 2011 – 2013. Från 2014 och fram till 2016 finns S-bau SK i kategorin 25-49 anställda. Det går inte att utifrån antalet anställda de senare åren med säkerhet säga att de siffrorna inte stämmer, då de anställda tjänat så pass olika.

Sociala avgifter
Låt oss återvända till de sociala avgifterna (arbetsgivaravgifterna). Slovakien har de allra högsta sociala avgifterna i Europa. Hela 48,6 procent. I Sverige ligger de på 31,42 procent. I Slovakien betalar arbetsgivaren den största delen men även arbetstagaren får betala en del. Men ändå, det är fullständigt affärsmässigt vansinne att betala mer, när man kan betala mindre. Speciellt då förmånerna kopplat till vårt socialförsäkringssystem är bättre än vad de är i Slovakien. Är verkligen S-bau SK:s arbetare anställda i företaget, eller är de egenföretagare? Frågan går till Anton Sumerak.
– Varje kille som jobbar i Sverige är anställd av S-bau SK. För två veckor sedan hade jag möte med min kommun som sa att de inte var glada över att S-bau SK betalar all inkomstskatt i Sverige. Och i Sverige utreds vi om vi fuskar. Det är bättre vi slutar vår verksamhet här.

Jag förstår inte hur du som företagare väljer att betala mer i sociala avgifter än mindre. Kan du förklara det?
– För 20 år var ryska det enda främmande språk vi lärde oss och arbetarna pratar inte engelska. När jag intervjuar nya arbetare för jobb är den första frågan från dem ”Var betalas de sociala avgifterna?” Om jag säger att de blir betalda i Sverige säger de ”Nej tack”. Många har haft problem med att få ut sina pensioner efter det att de jobbat i Österrike, Tyskland på grund av att de inte kan språket. Därför föredrar de att få A1-intyg och att sociala avgifter betalas i Slovakien.

Utstationeringsregistret
Varje utländskt företag måste, enligt lag, rapportera till utstationeringsregistret hur många arbetare som är här, vilka de är, hur länge de är här och på vilka projekt de är. Men det som S-bau SK rapporterar in till utstationeringsregistret stämmer inte med hur många som varit här. Ett exempel: 2016 var 38 arbetare rapporterade till utstationeringsregistret medan 47 fick lön i Sverige. Andra exempel:  Det finns  två personer i utstationeringsregistret som inte har några samordningsnummer, vilket innebär att ingen skatt kan betalas för dem. Det finns arbetare registrerade i utstationeringsregistret för ett specifikt år, men ingen lön rapporterad till Skatteverket det året och vice versa.
Det är Sverige som är huvudmarknaden för S-bau SK. Enligt tidningsartikeln från Slovakien var 60 procent av företagets intäkter från Sverige under 2012. Sverige är också främsta orsaken till att S-bau SK ökar sina intäkter med 30 procent från år till år. Ägaren, Anton Sumerak, var innan han startade upp S-bau SK VD vid slovakiska Skanska BS.  Han jobbade flera år i Sverige för det slovakiska Skanskaföretaget. Ett av projekten berättas det om i tidningen Sprängnytt, nr 1 2008. 

Anna-Lena Norberg

*Inom EU gäller att sociala avgifter (arbetsgivaravgifter) ska betalas i det land arbetaren jobbar. Men man kan få undantag från den här grundregeln; Om arbetaren är utsänd för att jobba max två år i ett annat land kan hen få ett undantagspapper (A1-intyg) och de sociala avgifterna betalas i hemlandet.

** En årsarbetare (ett årsverk) är i praktiken en heltidstjänst. Det är ett mått man får när man summerar alla arbetade timmar och delar med en normal.

 

Exit mobile version