Stenhusgruppen mark och hus AB skiljer ut sig i Stockholms byggmarknad. Företagets löner och personalkostnader ligger långt under det normala i branschen, när uppgifterna i företagens egna årsredovisningar jämförs med varandra.

OBS –efter artikeln ligger en kommentar om innehållet från Stenhusgruppen mark och hus AB

Stoppafusket har granskat årsredovisningarna för de byggföretag i Stockholms län som ligger i segmentet 100 miljoner kronor i omsättning till en miljard.

Anledningen till den granskningen är att vi vill se om löner och villkor skiljer sig åt i branschen. Det gör det med besked, kan konstateras.
Stenhusgruppens personalkostnader 2019, när man räknar fram genomsnittet per anställd, ligger på 386 000 kronor.
Genomsnittet i branschen (i det omsättningsintervall Stenhusgruppen ligger i) i Stockholm är 692 000 kronor.

Thomas Lundh har även bloggat om Stenhusgruppen mark och hus AB. Klicka här för att komma till den.

Arbetare från Rumänien

En faktor som förklarar de låga kostnaderna är att företaget har många arbetare från Rumänien anställda. De har vanligtvis en timlön som är 88 procent eller 70 procent av den lägsta möjliga lönen enligt kollektivavtalet.
En genomsnittlig årslön i Stenhusgruppens mark och hus AB ligger på 277 123 kronor (räknat utifrån företagets uppgifter i årsredovisningen, vilket företaget inte tycker blir korrekt, se företagets kommentarer i slutet av artikeln). Det är bara 53 procent av vad snittet ligger på i den del av branschen i Stockholm vi undersökt. Det är då uträknat från företagens uppgifter i årsredovisningen om lönekostnad och medelantalet anställda.
Stoppafusket har träffat några av arbetarna. Inte gjort intervjuer i regelrätt mening, utan stött på dem slumpmässigt under en rökpaus och börjat snacka om ditten och datten. Och då också förstås kommit in på löner och arbetsförhållanden.
De berättar att deras löner ligger på mellan 100 och 120 kronor i timmen. Då menar de den lön som kommer in på kontot, efter att skatt och annat dragits (företaget betalar boendet, en kostnad som sedan dras från de anställdas lön). 

55 timmar i veckan

Men det som fick oss att studsa till var när de berättade om sina arbetstider.
”Tio timmar måndag-fredag och 5 timmar lördag”.
Jobbar ni alltid så mycket?
”Ja”.
Men då tar ni väl långledigt ibland?
”Jag åker hem var tredje eller fjärde månad”, berättade en av killarna. ”Jag åker aldrig hem”, berättade en annan.

Inbyggd konflikt

Adam Fisher är tillförordnad vd för Stenhusgruppen mark & hus AB. Han bekräftar att företagets anställda yrkesarbetare som kommer från Rumänien, går på antingen 70 procent eller 88 procent av avtalsenlig lön.
Det är helt okej enligt avtalet. Utländska arbetare utan svensk yrkeslegitimation behandlas lönemässigt först som om de vore helt utan erfarenhet och kan få 70 procent av avtalets lägsta lön under de första året de jobbar i Sverige. Därefter ska de få 88 procent under sex år de arbetar i Sverige. Efter de sex åren ska de ha full lön.
Detta innebär inte att Stenhusgruppens arbetare är kompletta nybörjare när de kommer till Sverige. De arbetare Stoppafusket har talat med säger att de har jobbat i yrket i Rumänien tidigare. En av dem uppgav att han har 20 års erfarenhet från Rumänien innan han kom till Sverige.
Den erfarenheten ska de egentligen kunna tillgodoräkna sig. Men det är inte så enkelt för en europeisk arbetare att hävda den rätten.
– Då ska de ha jobbat utomlands i tio år och kunna bevisa att de gjort det, säger Adam Fisher.
– Sådana bevis har de sällan med sig, det har jag aldrig sett.
Om de hade sådana bevis skulle de bli hundraprocentare?
– Ja, antingen ska de ha jobbat hos oss i sex år eller ha jobbat utomlands i tio år.
Där skiljer sig Stenhusgruppens syn på saken från Byggnadsarbetareförbundets något. Enligt Roger Johansson, som är chef för avtalsenheten på Byggnads, är det sex år som är gränsen även för erfarenhet från hemlandet.
Så det kanske finns en inbyggd tolkningskonflikt där mellan företaget och Byggnads. Men även Roger Johansson säger att det är svårt att hävda erfarenheten från hemlandet många gånger. Det ska först uppmärksammas av den enskilde arbetaren och intyg från tidigare arbeten ska fram och så vidare. Majoriteten gästarbetare nöjer sig med att gå på först 70 procent sedan 88 procent.

Uppgift i årsredovisningen fel?

När Stoppafusket konfronterade Adam Fisher med jämförelsen mellan Stenhusgruppen och andra byggföretag i Stockholm reagerar han på uppgiften om antal anställda.
– Det är 297 personer som finns på lönelistan, säger Adam Fisher.
Det är klart att om Stenhusgruppen har uppgett 297 deltidsanställda, när deras konkurrenter har uppgett genomsnittligt antal heltidsanställda, haltar jämförelsen.
Men nu är det inte så man ska hantera en årsredovisning. Det finns reglerat i Årsredovisningslagen och den statliga Bokföringsnämndens rekommendationer att uppgiften ska vara medelantalet antal anställda. Med det menas genomsnittligt antal heltidsanställda, eller årsarbetare, som är ett annat begrepp som brukar användas.
Om man upptäcker att ett fel begåtts i en årsredovisning har företaget möjlighet att göra en rättelse. Stoppafusket har följt upp saken hos Bolagsverket. Intervjun med Adam Fisher gjordes 16 december. Fortfarande 12 januari hade ingen rättelse gjorts.
Därför utgår Stoppafusket från att uppgifterna i årsredovisningen är korrekta. Årsredovisningen är undertecknad av personerna i styrelsen och av företagets revisor. Så länge den inte är ändrad måste vi utgå från de uppgifterna. Men Adam Fisher ingår inte i styrelsen själv, han kom in i företaget som tillförordnad vd under slutet av 2019.

Bättre lön än avtalet

Adam Fisher menar att lönerna för Stenhusgruppens anställda inte är så låga som det ser ut som i årsredovisningen.
– Vi betalar, vågar jag påstå, lite mer, än vad avtalet anger för 88-procentare och ganska nära vad som gäller för 100-procentare.
Adam Fisher återkommer ett par dagar efter intervjun med uppgifter han hämtat ur företagets redovisningssystem. Han berättar att enligt den rapporteringen har det arbetats 345 000 timmar i företaget under 2019*.
Han uppger att genomsnittslönen för 70-procentarna är 170 kronor i timmen och 220 kronor i timmen för 88-procentarna**

Longstay hotell

Många av Stenhusgruppens rumänska arbetare bor på ett nybyggt hotell på Ekerö. Där säger Adam Fisher att man betalar 7 000 kronor i månaden per bädd. En kostnad som företaget betalar och sedan drar från den anställdes lön.
– Vi ser till att de bor bra. De bor på longstay-hotell. Antingen två och två i varje rum eller upp till fyra som delar på ett rum. Det är ett val som de själva gjort. De vill bo hyfsat bra. De är här lång tid och vi är måna om att de ska må bra när de är här.
– Men nu har vi kunnat utnyttja krisen och pressat priset. Så vi byter boende i januari till ett annat nästan lika bra och där blir det billigare.

Åker hem var fjärde vecka

Enligt de arbetare Stoppafusket talade med arbetar de många timmar i veckan. De uppgav att det blir 55 timmar per vecka vanligtvis, men att det kan bli mycket mer när det finns mycket att göra.
– Jag har kommit upp till 400 timmar under en månad, berättade en av de vi talade med.
Enligt Adam Fisher är standardarbetstiden i företaget 55 timmar. 10 timmar måndag-fredag och 5 timmar på lördagar. Söndagar lediga.
Hur får ni ihop det med arbetstidsreglerna?
– Jo, enligt arbetstidslagen får man arbeta 160 timmar under en fyraveckorsperiod. Och det kan man fördela på lite olika sätt. Och vi fördelar det då på tre veckor av de fyra, och så åker de hem den fjärde veckan.

Konkurrensen hård

Hur upplever du att det är att konkurrera på marknaden i Stockholm?
– Det är en strid på kniven. Det har funnits en del oseriösa aktörer på marknaden som det har varit svårt att konkurrera mot. Men nu märker vi att vi får en bättre beläggning. Under hösten har det blivit bättre och bättre.
– Det har varit tufft. Men vi har en policy att göra allting by the book och vi har en rätt hög svansföring i den frågan. Och vi har den här modellen att vi har egen personal.
Ni skiljer er från många konkurrenter på det sättet då, i och med att andra skulle kanske hyra in personal från andra länder via bemanningsföretag?
– Vi har aldrig underbolag. Vi hyr aldrig in personal och vi hanterar dem, vågar jag påstå, väldigt, väldigt bra.

Fotnoter:
*Det är skillnad på faktiskt arbetade timmar och den tid som ska ingå i årsredovisningens begrepp “medelantalet antal anställda”, där ska räknas med även icke arbetad tid som det utgått lön för, som semester med mera.
**Stenhusgruppens arbetare har scheman  som innebär kontinuerligt övertidsarbete.  Därför kan de löner som betalas ut bli högre än vad grundlönen i avtalet stipulerar. Övertidsarbete på lördagar till exempel ska kompenseras med 100 procent lönepåslag (eller motsvarande kompensationsledighet)

Jämförelse mellan byggföretag i Stockholm

Så här läser du tabellen: Ovanstående lista med företag är hämtade efter en körning i bolagsregistret efter företag som har registrerat sig sig som ”Entreprenörer för bostadshus och andra byggnader” och som uppgett att de har en omsättning i intervallet 100 mkr – 999 mkr.

Antal anställda: Den här uppgiften ska spegla företagets antal anställda på heltid, i genomsnitt. Det vanligaste sättet att räkna ut det är att ta det antal timmar som alla anställda fått lön för (semester och sjukfrånvaro inräknat) och dela med normalarbetstidsmåttet 1920.

Personalkostnad: I denna kostnad ingår lön, arbetsgivaravgifter, resekostnader för personalen, arbetskläder med mera kostnader som rör personal. Alla företag redovisar inte samtliga personalkostnader, i de fallen är det kostnader för lön och sociala kostnader som anges.

Personalkostnad/ anställd: När man delar personalkostnad med antal anställda får man ett mått som kan användas för att jämföra förhållande mellan företag. Hög kostnad här betyder i allmänhet ett högt löneläge för personalen. Det måste inte innebära att arbetarna har hög lön. Företag med stor andel högavlönade tjänstemän och stor del inhyrd bemanningspersonal har högre personalkostnad per anställd än rena byggföretag med enbart egenanställd personal. 

Omsättning är företagets totala intäkter.

Omsättning per anställd: ett intressant mått som kan avslöja en del om företagets strategi. En hög kostnad här indikerar att företaget har en stor andel bemanningspersonal.  En låg kostnad här kan indikera att företaget har eller kan komma att få lönsamhetsproblem. Ett vanligt byggföretag som tar egna entreprenader har ganska höga kostnader för maskiner och material, så det är inte ovanligt med några miljoner kronor i omsättning per anställd. I uppställningen ovan förekommer företag som inte enbart är byggföretag, utan även har fastighetsförvaltning eller handel, och då skjuter detta mått iväg uppåt.

Vinstmarginal. Det vinstbegrepp vi använt här är resultat före skatt. Den summan delat med omsättningen blir vinstmarginalen.

Klicka här för att komma till blogginlägget om Stenhusgruppen.

Thomas Lundh
Journalist
thomas@stoppafusket.se

 

Kommentar från Stenhusgruppen mark och hus AB:s tf vd Adam Fisher:
(skrivet i brevform med artikelförfattaren som adressat)

Vi är tacksamma att du bidrar till att granska byggbranschen. Jag inser att även vi måste tålas att granskas, men när jag läser dina artiklar är det några punkter jag måste be dig korrigera, och några som jag vill resonera kring enligt följande.

  1. Medeltal anställda

Artikeln hävdar att jag sagt att medeltalet anställda som redovisats i Årsredovisningen är fel. Det har jag aldrig sagt, eller i alla fall inte menat att säga. Däremot sa jag att jag inte visste hur medeltalet på 297 personer räknats fram. Därefter har jag förstått att vårt lönesystem, Hogia Bygglön Plus, standardmässigt använder sig av den metod som beskrivs i p. 10 i BFN’s Allmänna råd (BFNAR 2006:11). Enligt denna metod har vi kontrollerat antalet anställda vid tre mätdatum – 2 maj, 31 augusti och 31 december. Med denna metod får man med även tjänstledig personal. Vi har alltid ett antal anställda tjänstlediga av personliga skäl i Rumänien och ca 25 % av personalen hemma på rotation. Att hävda att vi angett felaktigt medeltal anställda är alltså inte korrekt.

  1. Avtalsmässiga lönenivåer

I artikeln hävdas att vi betalar 70 respektive 88 procent av lägsta möjliga lön enligt kollektivavtalet med Byggnads, dvs att vi betalar lägre än lägsta möjliga nivå. Detta får det att låta som att vi inte betalar avtalsenlig lön, vilket är ett direkt fel som bör rättas. Kollektivavtalet säger att vi ska betala 70 % av en yrkesarbetares lön för medarbetare som inte har yrkesbevis och som arbetat kortare tid än ett år. Medarbetare som arbetat mer än ett år men som saknar yrkesbevis ska erhålla 88 % av en yrkesarbetares lön. Vi betalar alltså precis de löner som kollektivavtalet stipulerar, vilket bekräftas av den fackrepresentant som citeras i artikeln. Många av våra medarbetare har dessutom lön som 100-procentare. Vad vi beskylls för är alltså att vi följer ingånget kollektivavtal. Det är inte en schysst anklagelse.

  1. Timpenning/årslön

Lönekostnaden på 82 305 592 kronor ska delas med totalt antal arbetade timmar under 2019 som är 373 574 timmar inklusive garantilön etc (inte 345 000 som jag tidigare angav). Detta ger en genomsnittlig lön på 220 kronor/timme inklusive OB och övertidsersättning. Genomsnittlig årslön är därmed 422 400 kronor, inte 277 123 kronor som du hävdar i artikeln. Vi noterar att en s.k. 100-procentare 2021 kommer att tjäna 399 000 kronor om året för ordinarie arbetstid.

  1. Jämförelse

Det är inte rättvist att jämföra lönekostnaderna på Stenhusgruppen Mark och Hus AB mot general- och totalentreprenörer som Einar Mattsson eller Åke Sundvall Byggnads AB. Stenhusgruppen Mark och Hus AB är ett renodlat utförarbolag – därav vårt motto ”en entreprenör som gör jobbet”. I Stenhusgruppen Mark och Hus AB finns ingen annan personal än just produktionspersonal. Gängse stabsfunktioner är inte en lönekostnad i Stenhusgruppen Mark och Hus AB. Där finns ingen vd-lön, ingen ekonomichef, inga dyra controllers eller ingenjörer, vilket såklart även resulterar i lägre medellön.

  1. Validering/yrkesbevis

Hade vi kunnat ”validera” våra medarbetare hade vi klassificerat dem som s.k. 100-procentare. Bristande svenskakunskaper är en stor anledning att fler inte validerat sig. Vi ser fram emot – och bevakar – att förändringar i valideringsprocessen kommer att göra det enklare för våra medarbetare att valideras. Det stämmer att medarbetare endast behöver visa att de jobbat 6 år utomlands. Våra medarbetare har inte kunnat validera ens detta.

  1. Arbetsvecka

Våra killar jobbar inte 55-timmarsveckor, utan i genomsnitt 53,3 timmar i tre veckor och är därefter lediga i en vecka. Vi bevakar dessutom noga att vi uppfyller arbetstidslagens och kollektivavtalets krav om dygns- och veckovila samt årsarbetstid.

  1. Arbetsmånad

Vi har inga medarbetare som arbetar 400 timmar per månad och vi har inga medarbetare som aldrig åker hem till Rumänien, förutom de som bor i Sverige permanent. I våras (2020) gjorde covid-restriktionerna däremot att våra vanliga scheman kom ur rytm eftersom medarbetare som befann sig i Sverige inte vågade åka hem till Rumänien och medarbetare som befann sig i Rumänien tog tjänst där istället.

  1. Avdragen

Du skrev att vi gör avdrag för hotellet men utelämnade flygresor. Medarbetarna hyr lägenheter i ett nybyggt longstay-hotell där städning och sängkläder, etc, ingår i hyreskostnaden, 233 kronor per person och dygn. Utöver avdraget för hotellet drar vi även kostnaden för flygbiljetter mellan Sverige och Rumänien.

  1. Socialt ansvar

Artikeln insinuerar att vi inte skulle ha informerat våra medarbetare om de svenska reglerna kring lönenivåer. Detta är fel. Många medarbetare är fackligt anslutna och vi informerar löpande om svenska förhållanden – inte minst kollektivavtalsreglerna. Vi har till och med haft stormöte med våra medarbetare tillsammans med Byggnads på Byggnads kontor i Solna i syfte att informera och öka medvetenheten om fackets roll och medarbetarnas rättigheter. Stenhusgruppen strävar efter att alltid göra rätt för sig. Vi har – trots att vi drabbades hårt av covid-krisen i våras – inte ansökt om omställningsstöd och vi hjälper våra rumänska arbetare att deklarera korrekt i Sverige – och, som du själv konstaterade, betalar de naturligtvis skatt i Sverige.

Vi är som sagt tacksamma över att byggbranschen granskas, men vi anser att företag ska bedömas korrekt. Att hänga ut Stenhusgruppen på en hemsida som heter ”stoppafusket” är att implicera att Stenhusgruppen fuskar. Ingenting i artikeln antyder att bolaget ägnar sig åt något fusk. Därför vill vi att artikeln tas bort eller åtminstone korrigeras enligt punkterna 1-3 ovan.

 

Thomas Lunds kommentar (skriven 13 januari 2021):

Adam Fisher föreslår att jag avpublicerar artikeln. Men det gör jag inte, eftersom den fortfarande är relevant. Uppgiften om 297 anställda står fortfarande kvar i årsredovisningen. Den uppgiften ska spegla antalet heltidsanställda i bolaget och det är den uppgiften man måste utgå från när man gör branschjämförelser. Att arbetarna får höga timlöner när övertids- och OB-ersättning ingår är intressant. Den uppgiften från Adam Fisher kompletterar bilden av företaget. Men grundlönerna är fortfarande för det mesta 70% eller 88%. Det är ett både relevant och intressant förhållande när den här typen av branschjämförelser görs. Ambitionen med artikeln är att spegla hur olika förutsättningarna för aktörerna är på byggmarknaden, där alla företag ändå utgår från samma kollektivavtal.

1 KOMMENTAR

Leave a Reply to anna svensson Avbryt svar

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här