Byggnads kamp för de svenska byggföretagen

 

14 september 2026

Byggnads kämpar för att skydda svenska byggföretag mot snedvriden konkurrens. Arbetsgivarorganisationen Byggföretagen kämpar emot. Det är rena upp- och nervända världen – och alldeles sant. I december avgörs de svenska byggföretagens öde, då parterna möts i Arbetsdomstolen.

 

I Sverige är det arbetsgivarna som, ovanpå lönen, betalar de sociala avgifterna. Vi kallar det till och med för arbetsgivaravgifter. Men i resten av Europa delar den anställde och arbetsgivaren på de sociala avgifterna. Ibland är det så att den anställde i princip bär hela bördan. Och det är här den snedvridna konkurrensen kommer in.

Rumänska företag

När t.ex. ett rumänskt företag skickar sina arbetare för att jobba i Sverige kan det bolaget fått undantag från att betala arbetsgivaravgifter i Sverige och betalar det i Rumänien istället.
Där betalar arbetsgivaren 2 procent av bruttolönen för arbetsförsäkring och den anställde betalar 35 procent från sin bruttolön. Gissa vilket bolag som kommer att bli billigast att anlita här i Sverige?

 

Beräkningar
För att åskådliggöra den snedvridna konkurrensen i reda kronor gör vi lite beräkningar. Om vi utgår från en kollektivavtalsenlig lön på 230 kronor i timmen betalar den svenske arbetsgivaren 302,66 kronor i bruttolön och sociala avgifter per timme medan den rumänske arbetsgivaren betalar 234,60 kronor. Den rumänske arbetsgivaren har därmed 29 procent lägre kostnad. Den rumänske arbetaren i sin tur har bara 149 kronor i timmen av det som vi i Sverige kallar bruttolön (lön innan skatt).
Ett svenskt byggbolag med 50 anställda har en månadskostnad för lön och sociala avgifter på 2,6 miljoner kronor. Det rumänska byggbolagets kostnad är 2 miljoner. På ett år har det svenska byggbolaget drygt 7 miljoner mer i kostnad för personalen.

 

Unika Sverige

Sverige är alltså unikt med att det är arbetsgivaren som betalar de sociala avgifterna ovanpå lönen. Därav finns det en beskrivning i Byggavtalet vad som menas med svensk lön:
“Med utgående lön enligt detta avtal menas bruttolön exklusive sociala avgifter och tillägg enligt lag och avtal.”

Denna skrivning kom Byggnads och Byggföretagen överens om i november 2020.
Byggnads har därför begärt kompensation för de arbetare som varit tvungna att betala sociala avgifter från sin bruttolön. Men Byggföretagen har valt en annan tolkning än Byggnads.
 

Arbetsdomstolen i december
Byggnads har därför stämt det lettiska bolaget UPB AS, medlem i Byggföretagen, till Arbetsdomstolen för att det inte har kompenserat sina arbetare för de sociala avgifter de har betalat. Det är alltså en kamp för att de lettiska arbetarna ska få svensk bruttolön och en kamp för att svenska bygglöner inte ska sjunka.
Samtidigt är mötet i Arbetsdomstolen en ödesdag för svenska byggföretag som har egen personal och som inte bedriver sin verksamhet med utlandsregistrerade underentreprenörer.

 

Sociala avgifter i Europa

Här följer en tabell på de sociala avgifterna i flera av länderna i Europa och hur betalningen mellan arbetsgivare och anställd fördelas.
Det är lätt att se att svenska byggföretag i längden inte kommer ha stora chanser att verka på svensk byggmarknad.

​

​