8 juni 2026

​

Varje arbetare inom EU som skickas att jobba i ett annat medlemsland ska garanteras att få samma lön som sina svenska jobbarkompisar. I Sverige ska facken se att de blir garanterade detta. Det är bara ett krux, man måste vara facklig medlem för att få hjälp.  Skulle man ha oturen att jobba inom metallbranschen får man inte ens bli medlem. 
 

Det är EU:s så kallade utstationeringsdirektiv som ställer hårda krav på EU:s medlemsländer. Om till exempel den lettiske byggnadsarbetaren Jānis, anställd i ett lettiskt bolag, skickas till Sverige för att jobba på ett bygge, ska han ha samma lön för sitt arbete som hans svenska jobbarkompisar.

Men i Sverige har man alltså tillägget ”han kan bara garanteras detta ifall han är medlem i facket”. Argumenten har varit /och är att facken är som en försäkring och hjälp kan man bara få om man har tecknat försäkringen. Resultatet är att Sverige inte kan garantera det som EU kräver. 

 

Får inte bli medlemmar

Fackförbundet IF Metall har tagit det ett snäpp längre. Fackförbundet tillåter inte en arbetare som Jānis att bli medlem. Han har alltså inte en enda möjlighet att bli garanterad den lön han har rätt till. 

Christina Lundin är enhetschef på IF Metalls organisationsenhet: 

-  Det stämmer till viss del att inte utstationerade anställda kan bli medlemmar. De kan vara medlemmar i sitt hemlands fack. Grunden är att när svenskar skickas utomlands så ska de ha de svenska lönerna och inte löner som är lägre där de jobbar och att de ska kvarstå som medlemmar i sitt hemland, säger hon.

 

Hur tänker ni nu? Sverige ska som medlemsland i EU garantera att utstationerade arbetare får rätt lön. Det är de svenska fackens ansvar eftersom vi har den svenska modellen.

- Ja vi håller på att se över det här och det kommer nog att bli ändringar, säger Christina Lundin. Vår förbundsstyrelse har alltid möjlighet att ge undantag och fatta beslut om att någon ska få blimedlem.

 

27 år senare

Det första utstationeringsdirektivet kom 1996 (krav på minimilön) och ändringsdirektivet kom 2018 (krav på lika lön för lika arbete). Sverige genomförde det första utstationeringsdirektivet 1999 där ansvaret delegerades till fackföreningarna, i sann svenska-modellen-andan. 27 år senare, år 2026 ska alltså IF Metall göra en översyn i frågan.
 

Fusket sprider sig

Det är inte bara inom bygg-, städ-, eller transportbranschen utstationerad arbetskraft från andra EU-länder arbetar i Sverige. 

Det finns utstationerad arbetskraft i många andra branscher och med det samma fusk och arbetslivskriminalitet.  Det är inom tre områden som de utlandsregistrerade bolagen konkurrerar ut svenskregistrerade företag och inhemsk arbetskraft på: Löner, skatter och sociala avgifter. Det är också de områden man måste fokusera på vid en granskning av ett bolag.  

 

Sociala avgifter

I slutet av 2025 gjordes en utredning av ett lettiskt bolag, låt oss kalla det Sia Metinātāju Kompānija*, som hyr ut svetsare i Sverige. Årsredovisningen avslöjade att Sia Metinātāju Kompānija har all verksamhet i Sverige. 

I ett sådant fall säger EU:s regler att bolaget ska betala sociala avgifter (arbetsgivaravgifter) i Sverige och kan inte få undantag för att betala det i Lettland.  Men några sociala avgifter har inte betalats i Sverige utan det har bolaget gjort i Lettland.

 

Låga löner

Utredningen visade att lönerna låg lägre än kollektivavtalet och därtill har inte Sia Metinātāju Kompānija rapporterat alla utstationerade arbetare till Fora (Fora handhar kollektivavtalade försäkringar och tjänstepension). Alla arbetare kommer alltså inte att få tjänstepension från Sverige. Men detta betyder inte att Sia Metinātāju Kompānija brutit mot kollektivavtalet. Bolaget har skrivit kollektivavtal på ett ställe i landet, men på ett annat ställe i landet är det avtalslöst. 

-  Den här strukturen gäller också svenska bolag. Man har kollektivavtal på den plats man är på.  I det här fallet borde vi haft koll på alla de platser det lettiska bolaget befinner sig på och sett till att man skrivit kollektivavtal, säger Christina Lundin. 

 

Kontroller

Det enda fackförbundet i landet som använder en strukturerad granskningsmetod av utlandsregisterade bolag är Byggnads.

​

Hur gör IF Metall kontroll av de utlandsregistrerade bolagen?

- Vi har ombudsmän och förtroendevalda som gör årliga revisioner. De är jätteduktiga.

Hur gör de kontrollerna?

- De genomför lönerevisioner, det vill säga förhandlar med företagen. Vi har drygt 200 anställda ombudsmän som har till uppgift att genomföra detta, säger hon. 

Anna-Lena Norberg

​

* Påhittat namn

​

Gillar du artikeln? Stötta oss gärna. Alla summor - små som stora - är välkomna!

Swish: 1231225804

​

​

​