Sanningen om Laval

Efter fem år är det dags att berätta den sanna historien om det lettiska bolaget Laval un Partneri. Företaget som fick rätt i EG-domstolen: den svenska modellen med krångliga kollektivavtal är ett hinder för sund konkurrens när gästande utländska bolag ska bedriva verksamhet i Sverige. Laval har under dessa fem år hållits som symbol för den fria rörligheten i Europa. Men sanningen är tvärtom. Laval kan istället hållas som symbol för utländska företag – som med olika manöver – snedvrider konkurrensen och slår ut seriösa företag och späder på arbetslösheten i Sverige. I en artikelserie granskar vi fallet Laval.

Bakgrund:
På försommaren 2004 började det lettiska bolaget Laval med ombyggnaden av Söderfjärdsskolan i Vaxholm. Byggnads satte, efter ett antal månader, Laval i blockad då företaget vägrade att skriva på kollektivavtal. Ärendet gick till Arbetsdomstolen som i sin tur begärde att få ett utlåtande från EG-domstolen.
Domen kom i december 2007 och innebar att fackföreningarna i Sverige inte har rätt att med stridsåtgärder tvinga utländska gästande bolag att skriva på kollektivavtal. Man kan enbart kräva av ett utländskt gästande företag att betala minimilön, men då måste också det gästande bolaget lätt kunna hitta information om vad som är minimilön.

Laval bröt mot skatteregler

Det lettiska företaget Laval använde ett avancerat upplägg för att inte betala skatt och sociala avgifter i Sverige.
– Om företaget hade varit verksamt idag hade det definitivt blivit föremål för utredning, säger Inger Herding, utredare vid skatteverket.

Under fem års tid skickade Laval arbetare att jobba i Sverige, utan att betala skatt och sociala avgifter för dem här – och utan att ha F-skatt!
Efter två år startade Laval ett dotterbolag: L&P Baltic Bygg. Ett företag som skaffade sig F-skatt. Dotterbolaget blev ansiktet utåt i Sverige. Det var dotterbolaget som kunde lägga anbud, skriva avtal och fakturera. Men i övrigt var det tämligen tomt i dotterbolaget. Det fanns inga anställda och inga maskiner. Allt det här hyrde man in från moderbolaget Laval.… och vips skulle då skatteskyldigheten i Sverige försvinna. Men så enkelt är det inte.

Svenska regler
Även om ett utländskt företag som Laval – på pappret – inte har någon adress eller några ägare i Sverige måste det, i rimlighetens namn, finnas någon som sköter företaget. Någon som tar beslut. Någon som sluter avtal. Någon som sköter arbetsledningen o.s.v. Det borde också, rimligtvis, finnas någon plats varifrån verksamheten sköts eller bedrivs.
Ett utländskt företag som har långvarig verksamhet i Sverige anses ha ”fast driftsställe”. Och med det magiska ordet faller allt i dessa avancerade skatteupplägg.
– Man kan säga att det utländska företaget blir svenskt. Företaget skall då, i skattehänseende, följa svenska regler precis som svenska företag gör. Bokföringen skall föras här i landet, skatt för företaget och de anställda skall betalas här. I normalfallet skall också sociala avgifter betalas, säger Inger Herding.

Fast driftställe
Det finns många olika regler som styr när ett utländskt företag skall räknas ha långvarig verksamhet. Antingen skall det finnas en plats varifrån affärsverksamheten bedrivs i minst sex månader. Eller så skall någon befinna sig i Sverige i sex månader och bedriva verksamheten här. (Det kan vara ägare eller en representant för företaget). Dessutom finns det en särskild byggregel: beroende på hur lång tid ett bygge tar räknas bygget som fast driftställe.
– För lettiska byggföretag innebär det att när ett bygge tar minst sex månader får de fast driftställe här och skall beskattas i Sverige för det projektet.

Konkurs
Det går bara att spekulera när och hur skatteverket hade ansett att Laval hade fast driftställe i Sverige. Ärendet hamnade aldrig på deras bord och kommer inte heller göra det då både L&P Baltic Bygg och moderbolaget Laval gått i konkurs. (Laval gick i konkurs i somras)

Men rimligtvis, i vart fall, om inte tidigare, i samband med Lavals sista och beryktade jobb i Vaxholm. Det bygget började i maj 2004 och slutade (i förtid då kontraktet sades upp) i januari 2005.

***

Laval ljög i AD

1/6 lön och 5/6 traktamente. Det var Lavals recept för att kunna lägga låga anbud i Sverige och konkurrera ut seriösa företag. Några 13 600 kronor i månadslön hade inte Lavals arbetare. Företaget ljög i Arbetsdomstolen.

De ljusskygga utländska företagen som opererar i Sverige har olika sätt att konkurrera ut seriösa företag. Främst är det skatten och sociala avgifterna man ”trollar” med och uppfinningsrikedomen är stor. Om hemlandet har låga sociala avgifter betalar man där, istället för i Sverige. Eller så kan företaget helt strunta i att betala sociala avgifter alls.

Låg lön
I Lettland är de sociala avgifterna ungefär lika stora som i Sverige. Men Laval hittade en väg att sänka kostnaderna. Bakom fasaden med ”schysst lön” dolde sig utlandstraktamente och låg lön – och det var på den låga lönen Laval betalade sociala avgifter.
– Just kombinationen låg lön och utlandstraktamente är vanligt hos de utländska företagen, berättar Inger Herding, utredare på Skatteverket.
Lavals kombination av lön och traktamente är extrem. Byggjobbarna fick, enligt Lavals egna siffror, 1/6 i lön och 5/6 i traktamente*. Och traktamentet 2004 låg på 400 kronor (28 lats) per dag!
Laval ljög alltså friskt när företaget uppgav till domstolarna att arbetarna hade 13 600 i lön och 7 000 kronor i naturaförmåner (kost, logi och transport).
Se del av Lavals årsredovisning (observera: sifforna är i lettiska lats)

Snedvriden konkurrens
Trots att det finns många avtal, lagar och direktiv som reglerar hur skatter och sociala avgifter skall betalas nu när det är fri rörlighet inom Europa – följs de på långa vägar inte.
Skattemyndigheten, som skall kontrollera att skattelagarna följs, har ingen aning om hur många utländska personer som arbetar i Sverige, inte var de kommer ifrån, inte hur länge de varit här, inte inom vilka branscher de jobbar o.s.v.
Pia Bergman är rikssamordnare för skatteverkets insatser mot svartarbete och organiserad brottslighet.
– Vi önskar få någon form av registrering av utländska företag och utländska personer som är verksamma inom landet, för att kunna göra likvärdiga bedömningar av svenska och utländska företag på den svenska marknaden, säger hon.

***

Laval inget gästande företag:
Hade verksamhet i Sverige i flera år!

I domarna från EG-domstolen och Arbetsdomstolen utgår man från att Laval var ett gästande företag som under begränsad tid gjorde jobb i Sverige. Men sanningen är den att Laval hade verksamhet här under flera år.

Laval började sin verksamhet i Sverige redan år 2000. Företagets allra första jobb på svensk mark var arbeten för den amerikanska ambassaden, följt av några mindre jobb som företaget fått via ”mun-till-mun-metoden”.
Men trots verksamheten i Sverige skaffade sig aldrig Laval F-skatt. En av Lavals anställda, projektkoordinator Regina Purva, fanns på plats i Sverige. En av hennes uppgifter var att leta nya byggjobb för Laval.

Dotterbolaget
Men det är inte lätt för företag utan F-skatt att få kunder. Kanske det var orsaken till att Laval två år senare, 2002, startade ett svenskt dotterbolag L&P Baltic Bygg.
Dotterbolaget, med F-skatt, blev nu ansiktet utåt mot kunderna. Det var dotterbolaget som kunde lägga anbud, skriva avtal och fakturera. Men i övrigt var det tämligen tomt i dotterbolaget. Det fanns inga anställda eller några maskiner. Allt det här hyrde man in från Laval.
Baltic Bygg fick sitt första stora uppdrag samma år. Med det lägsta anbudet vann företaget ombyggnaden av Birkaskolan i Ekerö kommun.

Frodas
Moderbolaget i Lettland frodas av dotterbolagets framgångar. Tidigare var Lavals catering och livsmedelshandel företagets huvudverksamhet. Men när byggverksamheten i princip flyttas till Sverige är det den verksamheten som drar in mest pengar till företaget**. En av Lavals ägare engagerar sig mest i den svenska verksamheten: Guntar Tiltins. Han är ofta i Sverige, ibland under mycket långa perioder. Bl.a. bor han med sin familj, enligt uppgift, under 7-8 månader under 2002.

Vaxholm
2003 går affärerna strålande i Sverige och året efter i april 2004 är det Baltic Bygg som med sitt låga anbud tar hem storjobbet: Ombyggnad av Söderfjärdsskolan i Vaxholm. Men Baltic Bygg, med sitt tomma inkråm, mår inte bra. Aktiekapitalet äts långsamt upp och företaget är konkursmässigt i slutet av augusti, men gör trots det ingen kontrollbalansräkning***.

Konkursen
Byggnads vill skriva kollektivavtal med Laval. Förhandlingarna, fram och tillbaka, med Byggnads om kollektivavtal leder till slut till att fackföreningen sätter företaget i blockad i november. I februari 2005 avbryter Vaxholm kontraktet med Baltic Bygg och en månad senare begär sig Baltic Bygg i konkurs. Det är flera svenska företag som drabbas av konkursen, men mest förlorar svenska staten: 3,4 miljoner kronor.
Moderbolaget Laval däremot klarar sig helskinnat från dotterbolagets konkurs. Under 2004 drar Baltic in 10 miljoner till Laval och i konkursen är det bara ynka 26 000 kronor som Laval förlorar. Ägaren konstaterar i årsbokslutet för 2004: ”Trots misslyckandet i Sverige avslutade vi år 2004 med vinst”.

***

Lavaldomar bygger på felaktiga grunder!

Laval-domarnas resonemang bygger helt på att Lavals arbetare varit utstationerade i Sverige – det vill säga att de tillfälligt arbetade här. Men frågan är om det här stämmer, det fanns personal som arbetade i Sverige under flera år.

Regina Purva var projektkoordinator för Laval mellan 2000 – 2005. Under Vaxholms konflikten var hon också företagets taleskvinna. Hon vill inte uttala sig om konflikten men delger gärna fakta.
– Det var några av arbetarna som var här hela tiden under fem år. Det var några som var kortare tid. Sen var det sådana som var två månader som sedan återkom efter fyra månader. Det var olika, berättar hon.

Tillfälligt
Utstationering av arbetskraft innebär att en arbetare jobbar under begränsad tid i ett annat land. EU:s utstationeringsdirektiv gäller enbart det arbetsrättsliga området som lön, arbetstider, säkerhet m.m. Och EG-domen i Laval-fallet var klar: Ett fackförbund kan inte tvinga ett gästande utländskt företag att skriva kollektivavtal. En dom som då byggde på utstationeringsdirektivet.

Tillfälligt?
Men vad menas egentligen med begränsad tid? Är det sex månader? Är det två år? Fem år?
Frågan går till Tommy Larsson, kansliråd på arbetsmarknadsdepartementet.
– Det finns inte angett i utstationeringsdirektivet. Men utstationering ska vara något tillfälligt. Och är det inte det, handlar det om etablering i landet. Då skall de svenska arbetsrättsliga reglerna gälla fullt ut. Även den svenska modellen med kollektivavtal, säger han.

I Lavalfallet fanns det anställda som varit i Sverige i fem år. Är det tillfälligt och kan det räknas som utstationering?
– Tiden som sådan har ingen självständig betydelse, utan det måste finnas flera faktorer som pekar på att det är en etablering i landet. Gränsdragningen mellan utstationering och etablering har inte prövats av EG-domstolen.

Hade det inte varit smartare att göra det innan man drog igång hela Laval-fallet? Nu kan man dra slutsatsen att Lavaldomarna vilar på felaktiga grunder.
– Så vitt jag känner till hävdade inte Byggnads att de lettiska byggarna var etablerade och frågan kom därför aldrig upp i Laval-fallet, säger Tommy Larsson.

Anna-Lena Norberg

* Så här har vi räknat: Genom att gå igenom Lavals årsredovisningar har vi kunna räkna ut ungefärligt hur mycket företaget betalat i lön för sin cateringpersonal i Lettland. Denna summa har dragits bort från den totala lönesumman för att få fram hur stor lönen varit för byggnadsarbetarna som arbetade i Sverige. Därefter har vi jämfört byggarbetarnas totala lönesumma med de traktamenten som företaget betalat ut.

** Enligt Lavals årsbokslut under 2003 och 2004 Lavals huvudsakliga verksamhet i Sverige.

*** ”Såvitt känt har någon kontrollbalansräkning inte upprättats för konkursbolaget. Skyldighet att upprätta sådan torde ha uppkommit i vart fall då konkursbolagets bokslut för det räkenskapsår som gick till ända den sista augusti 2004 förelåg”. Citat ur konkursförvaltarens förvaltarberättelse.”