Den laglösa skogen

Arkiv

Idag arbetar tusentals* utländska arbetare i våra svenska skogar utan att deras arbetsgivare betalar sociala avgifter för dem. Det innebär att bara på de senaste fem åren har svenska staten förlorat någonstans upp mot en halv miljard kronor i uteblivna sociala avgifter!

Det är utländska bemanningsföretag som förmedlar arbetskraft i tusentals till den svenska skogsbranschen. Utåt sett kan bemanningsföretagen verka seriösa. De har fått F-skatt. De har blivit medlemmar i SLA och har därmed kollektivavtal. Men bakom den polerade fasaden döljer sig ett avancerat system för att kringgå både svenska och europeiska lagar och avtal. Bemanningsföretagen är populära med sina låga priser som de bl.a. kan hålla genom att de inte betalar sociala avgifter i Sverige.(Ibland betalas de i hemländerna där avgifterna är mycket lägre). Ibland struntar bemanningsföretagen att betala sociala avgifter överhuvudtaget.)
Det här innebär att svenska skogsvårdsföretag slås ut eftersom de inte kan konkurrera på lika villkor med de utländska bemanningsföretagen.
Det innebär också att de utländska arbetarna förvägras att ta del av vårt svenska socialförsäkringssystem och ställs utanför.

Social kolonialism
Förre statsministern, socialdemokraten Göran Persson, var rädd för att utvidgningen av EU skulle innebära att Sverige skulle drabbas av social turism. Att människor från forna öststaterna skulle komma till Sverige enbart för att utnyttja vårt välutbyggda socialförsäkringssystem. Men av detta blev det inget. Istället kommer människor från forna öststaterna och arbetar i sitt anletes svett i vårt land utan att överhuvudtaget få ta del av vårt välfärdssystem. Det blev ingen social turism, utan en social kolonialism…
Men hur är det möjligt att detta underminerande av svensk ekonomi och utnyttjande av arbetskraft tillåts hålla på år efter år? Svaret finns dels i att de svenska myndigheterna inte har en aning om vilka utländska medborgare som arbetar i Sverige, hur många de är och hur länge de har varit här.
För att hänga med i allt, så tar vi det från början… de första stapplande stegen till ett EU.

EG
Själva grundtanken med EU är att varor, tjänster, personer och pengar ska kunna röra sig fritt inom unionen, utan att tullar och andra hinder står i vägen.
Det första steget till skapandet av EU skedde 1952 när Europeiska kol- och stålgemenskapen bildades av sex länder: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland. Länderna skulle samarbeta om produktionen av kol och stål. Genom samarbetet skulle man på så sätt förhindra krig mellan sig och underlätta återuppbyggnaden av ländernas industrier efter andra världskriget. Genom åren utvidgades samarbetet att bl.a. gälla varor, tjänster, pengar och att skapa en tullunion. EG bildades och på 70- och 80-talet växte EG genom att fler västeuropeiska länder blev medlemmar.

1408/71
Och redan 1971 tänkte man till inom EG när det gällde ländernas olika socialförsäkringssystem. Man enades om en förordning, en lag, som skulle reglera vad som gäller när människor jobbar i andra länder. Förordningen heter 1408/71 och har genom EU: s historia förändrats många gånger.
Men grundtanken är densamma: Du ska omfattas av den socialförsäkring som finns i det land du arbetar oavsett var du bor.
Det gäller även för de utländska arbetare som kommer till Sverige för att arbeta i skogen; De har rätt till vårt svenska socialförsäkringssystem. Vilket i sin tur innebär att deras arbetsgivare skall betala sociala avgifter här i Sverige.
Trots det här arbetar – kanske hälften av all arbetskraft i svenska skogarna – utan att sociala avgifter betalas för dem! Det här är inte heller något tillfälligt. Då Polen gick med i EU 2004 blev den svenska skogsbranschen ett laglöst vilda västern.

E 101
Ingen regel utan undantag, heter det. Detta gäller också regeln om socialförsäkringen. Det finns ett undantag då sociala avgifter skall betalas i hemlandet – och det är om du sänds ut av ditt företag för att under kortare tid arbeta i ett annat land. Och då skall du ha ett intyg som heter E 101. Det här gäller också för de utländska arbetare som jobbar i den svenska skogen. Varje person skall ha ett E 101 intyg.
Men för att kunna få ett sådant intyg är det många krav som måste uppfyllas. Det är EU: s administrativa kommission för social trygghet för migrerande arbetare som satt upp riktlinjer kring E 101 som skall följas av medlemsstaterna.

Krav
Ett bemanningsföretag vars enda sysselsättning är att skicka arbetare till ett annat land får inte något E 101 för sina anställda. En orsak är att bemanningsföretaget inte har verksamhet i betydande omfattning i hemlandet. (Enligt riktlinjerna måste minst 25 procent av verksamheten bedrivas i hemlandet och verksamheten måste ha pågått minst 4 månader). En annan orsak är att ett företag som bara har administrativ personal i hemlandet, aldrig kan få E 101 för anställda man skickar till andra länder.
Det vill säga det går inte att bara ha ett kontor i Polen och skicka personal till Sverige och få E 101 till sina anställda. Sociala avgifter skall betalas i Sverige.
Upptäcker GS-facket (tidigare skogs- och träfacket) vid kontroller att E 101 intyg trots allt finns, så är de antingen falska eller inte korrekta. Hur man då går till väga ser du längre fram i texten.

Egna företagare
De utländska bemanningsföretagen har ytterligare en variant för sina anställda. De låter dem starta enmansföretag. Detta för att de sociala avgifterna och skatten i hemlandet blir ännu lägre då. Den här konstruktionen fungerar inte alls; det går aldrig att få E 101 på det sättet. Personalen måste vara anställd, enligt de riktlinjer som finns.
Visst kan egna företagare få E 101 intyg men då måste det finnas ett avtal direkt med det svenska företaget. Rent konkret innebär det att ett svensk skogsvårdsbolag skulle ha väldigt många affärsavtal skrivna med de ”egna företagarna” som röjer och planterar för dem.
Konstruktionen med egna företagare är också ett brott mot kollektivavtalet som finns mellan GS och SLA, Skogs- och lantarbetsgivarförbundet. Man tillåter inte någon arbeta som egen företagare med enklare skogsarbeten.
För upplysnings skull kan också nämnas att för enskilda företagare gäller bl.a. också att de skall ha verksamhet i betydande omfattning i hemlandet för att kunna få E 101 och därmed betala de sociala avgifterna i hemlandet.

Förslag
Skatteverket har tidigare föreslagit är att alla företag skall redovisa arbetsgivaravgifter och källskatt månatligen för varje anställd. Ett annat förslag som förts fram från Skatteverket är att även utländska företag och arbetstagare som arbetar i Sverige måste registreras i samband med att de startar en verksamhet här. På så sätt kan man enklare kontrollera om de anställda har E 101 intyg eller inte. Det blir också lättare att visa om en arbetstagare har vistats i Sverige mer än 183 dagar.

Försäkringskassan
I Sverige är det Försäkringskassan som skriver ut E 101 intyg. Det är också Försäkringskassan som granskar om E101 intyg är korrekta.
Sverige har begärt att när ett land skrivit ett E 101 intyg skall en kopia skickas till Försäkringskassan. Så om t.ex. Polen skrivit ut ett E 101 intyg skall kopian skickas till Försäkringskassan i Sverige. Försäkringskassan i sin tur skickar en kopia till Skatteverkets utlandsenhet. Och hittar Skatteverket något E 101 som verkar mystiskt tar man kontakt med Försäkringskassan som utreder fallet. Men utredningen går inte snabbt, eftersom det andra landet också skall utreda. Allt kan ta upp till ett år! Sammanlagt har Skatteverket begärt granskning på hundratals E 101 intyg genom åren.

 

Följer riktlinjerna
Försäkringskassan anser att länderna följer de riktlinjer som finns när de skriver ut E 101 intyg; Det finns några få fall där Försäkringskassan ifrågasatt intygen och gjort utredningar. För några år sedan upptäckte Försäkringskassan misstänkta intyg inom byggsektorn och kontaktade Polen som utredde fallet. Det visade sig att det var en person, som inte arbetade på polska Försäkringskassan, som förfalskat E 101 intyg och sålt dem.
Om den svenska Försäkringskassan är oense med den utländska om ett E 101 intyg förs en diskussion för att komma fram till ett gemensamt beslut.
Det går inte att få uppgifter av Försäkringskassan om en person har E 101 intyg eller inte. Det är sekretess. Men däremot, när facket upptäcker ett E 101 intyg som inte verkar vara korrekt skall detta anmälas till Försäkringskassan. Man ringer då Försäkringskassans kundtjänst, beskriver ärendet och blir kopplad till det nationella försäkringscentret som tar hand om utredningen.

Ingen vet
Enligt Försäkringskassans statistik kom 2007, 13 000 utländska personer med E 101 intyg till Sverige för att arbeta. Året dessförinnan var siffran 10 000.
Siffrorna redovisas bara som en klumpsumma då det inte finns någon uppdelning branschvis.
Siffrorna är också osäkra. Försäkringskassan vet inte om Sverige får alla kopior på alla E 101- intyg.
Sen finns det fler, många fler som arbetar i Sverige utan något E 101 intyg. Men hur många… Det vet ingen!
Projektledaren för en av Skatteverkets största skattekontroller som gjorts, då man kontrollerade de företag som deltog i arbetet med att ta hand om det stormfällda virket efter stormen Gudrun, heter Birgitta Bergstrand. Hon uttrycker det så här:
– Vi vet inte hur många utländska personer som arbetar i Sverige, inte var de kommer ifrån, inte hur länge de varit här. Innan vi kan få en rimlig kontroll på den internationella arbetskraften skulle ett gemensamt europeisk elektroniskt register över E 101 intyg vara till stor hjälp. I den databasen skulle det vara bra om man kunde söka på både arbetstagare och arbetsgivare.

Handräckningsavtal
1 januari 2010 landsattes ett handräckningsavtal mellan länderna i EU gällande skatter och sociala avgifter. Då kan Sverige driva in sociala avgifterna från de utländska bemanningsföretag som hittills kommit undan, men det kommer att ta tid och det är inte utan problem.
Det enklaste fallet för Skatteverket är när bemanningsföretaget inte betalt sociala avgifter i hemlandet för då kan Skatteverket driva in de sociala avgifterna direkt.
Men om bemanningsföretaget betalt sociala avgifter i hemlandet blir det genast krångligare.
För då är det Försäkringskassan som skall utreda det hela och föra diskussion med det andra landets försäkringskassa.
– Det blir då en konkurrenssituation mellan försäkringskassorna om pengarna så utgången är inte given. Sverige kan inte driva in sociala avgifter om det andra landet säger nej, berättar Pia Blank Thörnros, rättslig expert på Skatteverket.
Det kommer också att ta mycket tid och kraft i anspråk av Försäkringskassan. Varje enskild anställd i bemanningsföretagen är ett fall. Och varje fall skall utredas.

Polen
Det finns oförutsedda ”kryphål” som dykt upp. Och det är när EU: s medlemsländer inte följer de riktlinjer som EU satt upp! Hur undantaget E 101 skall användas har, som tidigare nämnts, EU:s administrativa kommission för social trygghet för migrerande arbetare satt upp riktlinjer kring. Dessa riktlinjer ska följas av medlemsstaterna. Ett grundkrav är att företaget som sänder ut arbetaren har omfattande verksamhet i hemlandet för att få möjlighet att betala sociala avgifter i hemlandet. Det finns specificerat att verksamheten skall ha hållit på i minst fyra månader för att kunna få E 101 till sina anställda, eller till sig själv om man är enskild företagare. (Det är bara i undantagsfall man kan bortse från fyra månaders kravet. )
Polen, däremot, har skapat egna riktlinjer. Här gäller inte kravet på fyra månader, utan landet har halverat kravet!
Så här skriver Polens försäkringskassa i e-post (fritt översatt)
”Enskilda företagare som åker och arbetar i ett annat medlemsland inom EU, kommer få utsändningsintyget E 101, om hon eller han inte arbetar längre än 12 månader, och bedrivit företagsverksamhet åtminstone två månader i Polen.”

(”Self-employed person, whom is delegating his or her business activity to the other UE membership country, will receive certified form E101, if she or he is delegating her or his business activity for no longer then 12 months, and has been conducting this business activity for at least 2 months in Poland”).

F-skatt
Att ett utländskt företag har F-skattsedel är ingen garanti för att företaget är seriöst, utan en garanti för de svenska företag som gör affärer med det – att de inte ryker dit och får betala skatt för de utländska bemanningsföretagen. Det är också lätt att få F-skattsedel. Det räcker med att man avser bedriva näringsverksamhet i Sverige. Om man inte har fast driftsställe i Sverige behöver man inte lämna inkomstdeklaration här. När det gäller moms så är det en obligatorisk omvänd momsskyldighet. Det innebär att det är det svenska företaget som redovisar momsen för det utländska bemanningsföretaget.

Anna-Lena Norberg

* GS-facket uppskattar att minst 1000 utländska personer arbetar varje säsong utan att sociala avgifter betalas i Sverige. Inom skogsbranschen uppskattar olika källor siffran till närmare 3000 personer, alltså hälften av säsongsarbetarna.
Hur många kronor staten förlorar på det har räknats ut på det här sättet: Medellönen inom skogen är: 129,02 kr/timme (2008) Månadslönen blir då. 129,02 * 174 = 22 449,50 kr/mån
Räknar vi med semesterersättningen blir månadslönen: 22 449,50 kr/mån * 1,13 = 25 368 kr/mån. De sociala avgifterna är 31,42 procent, vilket motsvarar: 7 971 kr per person och månad.

Om vi utgår från säsongsanställningar på fyra månader blir det per person:
4 * 7 971 kr = 31 884 kr/person
För 1000 säsongsarbetare missar staten att få intäkter (sociala avgifter) på cirka 31 884 000 kr. För 1000 personer under fem säsonger så blir statens missade intäkter cirka 159 420 000 kr
För 3000 säsongsarbetare missar staten att få intäkter (sociala avgifter) på cirka 95 652 000 kr. För 3000 personer under fem säsonger blir statens missade intäkter cirka 478 260 000 kr.

Denna text är tagen ur rapporten ”Det gröna guldet” skriven för GS-facket 2009. Texten förkortad och delvis omskriven. För att läsa hela rapporten:
http://www.gsfacket.se/home/gs/admin.nsf/wwwPublished/gs_startsida_det_grona_guldet?OpenDocument

 


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *