Annons

Extrapris på polska arbetare

5 kommentarer


 

 

 

 

 

 

 

 

Det polska bemanningsföretaget We Can do hyr ut bland annat byggnadsarbetare till Sverige. Förra året hade företaget 393 arbetare här. Det finns bara ett krux. Företaget har inga arbetare anställda.
Texten är redigerad 7 november och 6 december 2020.
We can do HR Sp.zo.o är ett polskt bemanningsföretag och arbetsförmedling. Företaget har varit verksam i Sverige sedan 2015 och hyrt ut personal runt om i landet, till många olika företag. We can do har haft montörer vid Bromma flygplats. De har haft personal hos Belstroj AB vid ett bygge i Järfälla. GBJ Bygg AB i Växjö har använt dem. På företagets Linkedin tackar We can do byggföretaget Serneke. En del svenska företag förekommer i reklamfilm för We can do.

Det är många lagar och regler som företaget We can do går helt på tvärs med. Vi kan börja med det faktum att We can do kallar sig för bemanningsföretag. För att vara ett bemanningsföretag måste We can do ha anställda som de hyr ut. Men företagets tre senaste årsredovisningar visar att We can do enbart har tjänstemän anställda – och det är inte tjänstemän som företaget hyr ut i Sverige. Inom EU finns en lag som styr hur en årsredovisning ska se ut. Bland annat är det krav på att uppge antal anställda*.

Kollektivavtal
We can do agerar på många olika sätt för att upprätthålla ett sken av att företaget är arbetsgivare för alla dessa arbetare som är i Sverige och jobbar. Bland annat skrev företaget kollektivavtal med fackförbundet Byggnads 2016. We can do betalar till och med Fora (kollektivavtalade försäkringar och tjänstepension) för lite drygt hälften av arbetarna i Sverige. Notera: drygt hälften. Alla blir inte försäkrade eller får tjänstepension.

Utstationeringsregistret
I Sverige har vi ett utstationeringsregister dit utlandsregistrerade arbetsgivare måste registrera sig och sina anställda när de är i Sverige och jobbar. We can do har fyllt i uppgifter i registret sedan 2015. Här finns bland annat arbetarnas namn och var i landet de har arbetat och hur länge. Stoppafusket har begärt ut uppgifterna från Arbetsmiljöverket som har hand om utstationeringsregistret. Vi har sedan sorterat uppgifterna år för år för att få korrekta uppgifter. 2019 registrerar We can do 393 arbetare i utstationeringsregistret. I företagets årsredovisning för samma år står det att företaget bara har 23 anställda tjänstemän och inga arbetare (se bild).

Olika anställningar
Stoppafusket tar kontakt med delägaren Marcin T Lagus för att ställa ett antal frågor. Han berättar att det finns tre olika former av anställningskontrakt i Polen: 1. Heltidsanställning. 2. Kontraktsanställning 3. Enmansföretagare. Arbetarna i We can do går på kontrakt och därför ska de inte stå i någon årsredovisning. Därefter skickar han över ett “anställningskontrakt” till Stoppafusket. ”Anställningskontraktet” är både på engelska och på polska. Men det står inte att arbetaren är anställd. “På engelska benämns hen som ”The contractor” och på polska som ”Kontraktobiorca” vilket översatt till svenska blir entreprenör.

Civil-law contract
I Polen finns stora krav på hur ett anställningskontrakt ska vara utformat, precis som i Sverige. Men sen finns det också en ”alternativ” form av anställning som Marcin T Lagus pratar om: kontraktsanställning. De kontrakten kallas för Civil-law contracts och används när ett visst arbete ska utföras eller i samarbete med en egenföretagare. Det är ett sådant kontrakt We can do skickat till Stoppafusket. (Klicka här för att se kontraktet).
Arbetare som jobbar med ett civil law contract har inte förmåner som en anställd har: ingen övertidsersättning och ingen semesterersättning med mera. Det finns två Civil law contracts. “Contract of mandate”, umowa zlecenie där arbetaren är socialförsäkrad men kan vara lågt försäkrad. “Contract to perform specified work”, umowa o dzielo, där arbetaren inte alls är socialförsäkrad. Det här må gälla i Polen, men det gäller inte i Sverige.
Fördjupad information om Civil Law Contract finns här.  (Se sidan 8-11)

Nya uppgifter
Vid kommunikation från företagets advokat 3 december till Stoppafusket uppger han att arbetarna “omfattas av försäkringar (även privata sådana), sociala avgifter, betald ledighet och har således i alla sammanhang erbjudit skäliga anställningsvillkor.”  Ett intyg om att sociala avgifter betalas i Polen för en arbetare bifogas. 
Ett nytt kontrakt mellan We can do och en arbetare skickas också med som bevis att arbetarna nu är projektanställda och inte kontrakteras på Civil-law contract.
Den polska texten i den nya kontraktet ser i princip likadan ut som det tidigare kontraktet. Men arbetaren beskrivs nu på polska som uppdragstagare, medan We can do har översatt det till svenska som anställd. We can do benämns som uppdragsgivare/beställare, medan We can do har översatt det till svenska som arbetsgivare. I det nya kontraktet framgår också att sociala avgifter dras från arbetarens lön. (I Polen betalar arbetarna en del av de sociala avgifterna och arbetsgivarna betalar en del).
Det framgår också att om något tvist uppstår ska det avgöras i “allmän domstol” vilket tyder på att även det här är ett Civil-law contract. Här kan du se det nya kontraktet.

165 kronor i timmen
Listan är lång på de kunder som använt sig av We Can do i Sverige. Orsaken kan vara företagets låga pris. I ett skattebeslut 2018 för ett gotländskt byggföretag hittar vi att företaget betalade We can do 165 kronor i timmen. Här inunder kan du se två skärmdumpar ur skattebeslutet.

Det här är alltså priset som We can do tog.  Vad arbetarna fick i ersättning kan man bara spekulera om då de inte finns i företagets årsredovisning som anställda.
– Uppgifterna stämmer inte om 165 kronor. Vänta så ska jag kolla i min dator. Vi tog först 220 kronor från det företaget, sedan 260 kronor. Vi har kollektivavtal som vi följer. Vi betalar idag våra arbetare 204 kronor i timmen brutto om de är erfarna arbetare. Om de är oerfarna får de 188 kronor brutto, säger Marcin T Lagus.

Bara 60-70 arbetare i Sverige
Marcin T Lagus berättar att företaget har totalt 550 arbetare just nu. 60-70 jobbar i Sverige. 200 i Polen och så jobbar arbetare i Norge, Danmark och Tyskland.
Stoppafusket gör en koll i det danska utstationeringsregistret RUT. Till RUT måste alla utlandsregistrerade företag registrera sig och sina arbetare när de är i Danmark och jobbar. We can do är inte registrerat där nu. Och enligt en säker källa har företaget aldrig någonsin varit registrerad i RUT. Så om We can do är i Danmark och arbetar, följer företaget inte lagen där.
Stoppafusket mejlar till  We can do för att ge företaget en möjlighet att visa att man är i Danmark och jobbar och ber om att få företagets RUT-registrering.
Svaret: ”Why I should show You that? What Denmark market have about it?!?”
Vid senare korrespondens i november 2020 uppger företaget att de inte har verksamhet i Danmark.

Norge
Marcin T Lagus menar också att We can do har jobb i Norge. Därför gör Stoppafusket en kontroll i Norge likaså. Vi ser att företaget är NUF-registrerat (Norskregistrert utenlandsk foretak) men är inte registrerat i ”Foretaksregisteret” vilket är ett måste om ett utländskt företag ska bedriva verksamhet i Norge.
” Utenlandske foretak som driver næringsvirksomhet i Norge, har registreringsplikt i Foretaksregisteret.” När ett utlandsregistrerat företaget registrerat sig i Foretaksregisteret i Norge följer också skyldigheten att lämna in årsredovisning där.
Så om We can do är i Norge och jobbar så följer man inte norsk lag. Stoppafusket mejlar Marcin T Lagus och ber om en förklaring.
” It is not true. We do not need to be registered in foretaksregitered! If You have different opinion about it, please prove it, because this case going more funny now!   Why I should show You that? What Norwegian market have about it?!?”

Fora
Marcin T Lagus menar att de uppgifter om Fora (kollektivavtalade försäkringar och tjänstepension) som Stoppafusket har inte stämmer. Enligt honom har We can do betalat Fora för samtliga arbetare som varit i Sverige. Han skriver också att timpriset som We can do har idag är ”at least 310 kronor”.  Dessutom skriver  han “You can meet our company on Youtube, where You can watch material even from Swedish Television about us”. Klicka här för att se  svt:s inslag där We can do förekommer.

Pomorska Agencja Pracy
Marcin T Lagus säger att han bott i Sverige i nio år, men han föredrar att prata engelska. Han utvandrade till Polen 2015 och startade samma år We can do. Marcin T Lagus finns omnämnd hos Skatteverket och i beslut i både Förvaltningsrätt och Kammarrätt rörande ett annat polskt bemanningsföretag: Pomorska Agencja Pracy Sp.zo.o  som han var representant för i Sverige. För att göra en lång historia kort: Skatteverket gjorde en revision på Pomorska Agencja Pracy 2011.  Företaget vägrade lämna in de papper som Skatteverket begärde som då fick laglig rätt att gå in i Marcin T Lagus privatbostad i Nynäshamn och leta efter dokument. Beslut togs också om att frysa Pomorska Agencja Pracys tillgångar. Inga tillgångar fanns i Sverige, bolaget är skyldig svenska staten fyra miljoner kronor och bolaget är likviderat i Polen.
Marcin T Lagus skriver:
“Why You asked me about that? You said that I was worker there, which is not true! and eventhow I was, I can not be resposible for their problems, especially, that there is no connection with my life now! I think that this question shows Your real intentions, and I am glad, that if something wrong will be write by You about my company, I can protect good name of it”

Härinunder finns en skärmdump från Marcin T Lagus Linkedin.

I det sista mejlet från Marcin T Lagus hotas Stoppafusket av stämning.

We can do har lagt ut ett skriftligt utlåtande om artikeln som vi här länkar till. Klicka här.

Anna-Lena Norberg
info@stoppafusket.se

* EU:s direktiv 2013/34/ handlar om vad som ska finnas i en årsredovisning. Oavsett storlek ska antalet anställda redovisas. Detta finns att läsa i kapitel 4, artikel 16. Det kravet gäller i hela EU.  Vill du veta mer vad som gäller klicka på den här länken. 

 

 

 

Print Friendly, PDF & Email
  1. Vi är väldigt ledsna att sådana otrevliga och förkastliga manipulationer sker och låtsas vara en granskande journalistik som förkrossar idéen om ärlig journalistik. Vi får endast gissa vad är grunden till sådana oetiska handlingar från redaktionens sida. Vänligen läs det officiella utlåtandet från We Can Do It i detta här ärendet som hänvisar till varenda tråd från artikeln.

    Utlåtande är tillgängligt i länken samt i bildform nedan.

    https://cutt.ly/wecandoit_statement

    Vi får önska oss själva samt samtliga intresserade objektivism samt faktaskydd inför allt mer påträngande manipulationer i våra liv.

    Tror ni att sådana här metoderna borde lämnas utan rättsliga konsekvenser?

    Det är dags att avsluta oetiska affärsmetoder.

  2. Eftersom företag inte kan utsättas för förtal undrar jag vad de anser att de kan stämma er för. Det är så vitt jag vet inte möjligt enligt svensk lagstiftning.

Kommentera

*