Hyrlett betalade ingen moms – fick Rotavdrag

Trots att Hyrlett haft en kontinuerlig verksamhet i Sverige i flera år har man varken betalat moms eller gjort avdrag för inkomstskatter och sociala avgifter. Skatteverket har i efterhand krävt in moms, men inte inkomstskatter eller arbetsgivaravgifter. Men momssumman som staten krävt är mindre än vad Hyrlett fick i Rotavdrag!
Hyrlett är ett företag som hyr ut arbetskraft i Sverige mycket billigt. Allt från ”Rut”-städerskor till kvalificerade hantverkartjänster. På sin hemsida marknadsför man sig med låga timpriser. Hemstädning med Rutavdrag tar man 119 kronor i timmen för, en byggnadsarbetare 169 kronor i timmen (utan Rotavdrag!). Det är långt ifrån vad ett normalt svenskt företag som lever under svenska skatteregler och kollektivavtal debiterar för samma tjänster. 

Hur kan det då vara så billigt?
Jo, Hyrlett anställer inga arbetare i Sverige. De som utför tjänsterna i Hyrletts namn i Sverige kommer från Lettland. De betalas med lettiska löner. Företaget har varit verksamt i Sverige i flera år, fortfarande har man sin hemsida uppe med de låga priserna. Men ändå betraktar man sig alltså som ett lettiskt företag som ska betala skatt i Lettland. Men svenska Skatteverket är av en annan åsikt. Där gör man bedömningen att tjänster som utförs i Sverige ska momsbeläggas i Sverige. Förra året gjorde Skatteverket en skönstaxering av Hyrlett. Man begärde in faktureringsunderlag för Hyrlett från lettiska myndigheter och kom fram till att företaget utfört tjänster i Sverige för cirka fyra miljoner kronor under 2009 och 2010. Därför har man också momsbelagt Hyrlett i efterhand med 280 000 kronor. Och eftersom företaget inte frivilligt har betalat in moms får man också betala straffavgift för det, eller skattetillägg som det heter inom Skatteverket, på 90 000 kronor.  

Varför inte skatt?
Hyrlett är alltså i högsta grad verksamt i Sverige och har så varit i flera år. Företagets företrädare, Maris Sergejenko, har varit folkbokförd i Sverige sedan 2003. Den naturliga frågan då är varför inte företaget har betalat in inkomstskatter för sin personal och sociala avgifter. Grundreglerna i EU är solklara på den punkten. Det är samma regler som gäller som för momsen. Skatter och avgifter ska betalas in i det land där företaget är verksamt. Utförs tjänster i Sverige ska skatter betalas i Sverige. Så då inställer sig frågan:

Varför ska Hyrlett inte inte även betala inkomstskatt och sociala avgifter för arbetarna i Sverige?
Skatteverket har bedömt Hyrlett som att vara ett renodlat byggföretag. För den branschen finns särskilda regler. Man kan skicka byggnadsarbetare från utlandet, till Sverige och skatta i hemlandet, så länge varje byggprojekt för sig inte överstiger sex månader. Därför har man inte krävt in arbetsgivaravgifter och inkomstskatter. Den bedömningen är ganska snäll, från Skatteverkets sida. För i sin lettiska årsredovisning beskriver Hyrlett sig själv som ett bemanningsföretag. På sin hemsida erbjuder man inte bara byggarbetare, utan även arbetare inom yrken som städning och diskning, med mera.
Jag ringde dessutom själv till Hyrlett och frågade om det gick att hyra in städerskor. Det skulle gå bra, om det var i Stockholm, sa kvinnan som svarade i Hyrletts telefon. När jag frågade om de kunde renovera min sommarstuga så skulle det också gå bra, men för mer detaljer ville damen på Hyrlett att jag skulle prata med chefen, Maris Sergejenko.
Men momsen har alltså Skatteverket krävt in. 340 000 i obetald moms och skattetillägg. Hyrlett betalade inte först, utan det gick till kronofogden, som drev in momsskulden. I maj i år reglerades den.

Fick Rotavdrag
Hyrlett har bevisligen fortsatt med sin verksamhet som förut. Hemsidan är aktiv och när jag ringde och ville beställa städning och byggtjänster var det inga som helst problem. Ändå har man inte betalat in någonting till Skatteverket under 2011. Varken moms, sociala avgifter eller inkomstskatter för anställda. Men däremot har skattepengar gått i andra riktningen. Hyrlett har beviljats Rotavdrag och fått utbetalt av svenska Skatteverket för 2009 och 2010 med drygt 370 000 kronor.

Thomas Lundh

*********

Särskilda regler för byggföretag
Att bli klassad som byggföretag kan vara rena guldgruvan för ett utländskt bemanningsföretag. Särskilda regler gäller för den branschen.
EU:s grundregel är att man ska skatta i det land man är verksamt. Om det inte handlar om byggbranschen. Då gäller andra regler. Då kan man bo själv i och arbeta utifrån Sverige och starta ett företag utomlands och och skatta där, även om verksamheten bedrivs i Sverige.

Så vilken svensk som helst kan egentligen starta företag i ett anat land, utföra byggjobb i Sverige, men skatta i det land bolaget är registrerat i?
–   Ja, men bara tillfälligt. När det gäller baltiska länder får det inte överstiga ett halvår. För Polen gäller ett år, säger Inger Herding som är projektledare inom Skatteverket och jobbar med utländska företag.
– Det gäller bara varje projekt för sig. Skulle ett byggprojekt överstiga tiden ska man skatta i Sverige.

Och om ett företag erbjuder städning, samtidigt som man levererar personal till byggarbeten, ska städarna räknas på samma sätt?
–  Nej, då gäller grundregeln.

Grundregeln säger alltså: ett företag med kontor i Sverige ska skatta i Sverige. Och en arbetare som jobbar mer än 183 dagar i samma land är skattskyldig i det landet. Men detta är svårt för Skatteverket att komma åt. För man har ingen rätt att begära ut lönedokumentation från utländska företag.
– Vi skulle behöva lagregler som innebar att man är tvungen att registrera sig om man ska arbeta i landet, säger Inger Herding.

Thomas Lundh

Den här artikeln är en av fyra artiklar. Läs även:
Staten dumpar löner med Rotavdrag 

Ett svenskt och ett lettiskt företag

Fakta om Hyrlettgruppen

 

 

 

 

Print Friendly, PDF & Email

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*