Annons

Myten om de höga sociala avgifterna

9 kommentarer


De sociala avgifterna (arbetsgivaravgifterna) är så extremt höga i Sverige. Högst i världen! Har ni hört det förut? Det är bara att konstatera att det är fejk news. Sverige ligger i paritet med väldigt många länder.

Aja – så dyrt det är med sociala avgifter. Det knäcker företagen. Vart går pengarna, egentligen?
Vi får ganska mycket skulle jag vilja säga. I Sverige betalar arbetsgivaren 31,42 % i sociala avgifter. I våra baltiska grannländer ligger de sociala avgifterna högre.I Litauen är de sociala avgifterna mellan hela 39, 98 % – 41, 60 %. Men där får den anställde betala 9 % ur sin egen ficka. Har man bara minimilön, 380 euro i månaden, så frestar det på ordentligt.

I Lettland ligger de sociala avgifterna på 34,09 % varav arbetaren betalar 10,5 %. Estland ligger lite närmare vår nivå. Där ligger de sociala avgifterna på 33 % av bruttolönen. Och där är det arbetsgivaren som betalar hela kalaset.

Det var de baltiska staterna. När vi ser ut över resten av Europa blir inte siffrorna lägre. Polen ligger skyhögt med sina sociala avgifter: 43,42 %– 46,62 %. Och där delas den summan av arbetsgivaren och den anställde. Sloveniens sociala avgifter är 48,20 %. Och där har man skyfflat över den största bördan på arbetstagaren som får betala 22,10 %. Slovakien ligger i absoluta toppen med sina 48,6 %. Men där är det arbetsgivaren som står för 35,2 % och arbetstagaren resten.

Sanningen är att de flesta länder i Europa har högre procentsiffror än Sverige. De som ligger under är Luxemburg (mellan 24.62% och 27.53%.), Bulgarien (30,8 %), Cypern (19,3 %), Finland (i vissa fall), Irland (14,75 %) och Storbritannien (mellan 25,8 % – 27,8 %). Danmark har en mycket komplicerad struktur som jag inte begriper, där sociala avgifter är låga men skatterna väldigt höga.
Jag tycker det är oerhört viktigt att man diskuterar och debatterar en sak utifrån korrekta fakta. Som det ser ut nu så var det inte Trump som började med fejk news, utan det har vi kört med under lång tid här i Sverige när det gäller sociala avgifter. Att de är extrem höga har körts ut som ett mantra så till den milda grad att det blivit en sanning. Men den sanna-sanningen är den att vi får väldigt mycket för de sociala avgifterna, jämfört med så många andra länder inom EU. Så vad är det egentligen det handlar om? Ska arbetstagarna stå för en del av kostnaden som i många andra länder?

Anna-Lena Norberg

PS: Sen har vi det här med skatterna också. Inte heller de ligger högst… men det tar vi en annan gång.

Detta är en blogg och privata åsikter framförs.

Print Friendly, PDF & Email
  1. Kenneth says:

    Huvuddelen av arbetsgivaravgiften, har en direkt koppling till våra socialförsäkringssystem, vilket är bra. Men, det finns en del, som är en ren straffbeskattning av bolagen och det är den allmänna löneavgiften, på drygt 10%
    Denna del borde avvecklas och skulle då ge en arbetsgivaravgift på ca: 22%, vilket då skulle ge Sverige goda konkurrensfördelar.

    • Mycket intressant synpunkt. De utlandsregistrerade företagen som inte har fast driftställe i Sverige behöver bara betala 21,54 % (om de betalar de sociala avgifterna i Sverige för sina anställda) medan svensk-registrerade företag och företag med fast dritställe betalar 31,42 %.

    • Kenneth Brynolfsson says:

      Håller helt med dig, Kenneth. Vore intressant med en jämförelse av det företagen har i kostnader och vad den anställde får ut netto. På det sättet neutraliserar man beräkningssvårigheterna. Exempel: Företaget betalar lön på totalt 100 kr. Löntagaren får ut c:a 50 kronor på marginalen och betalar med detta netto runt 16%i moms, vilket ger ett sparande- och varuvärde som uppgår till c:a 42 kronor. Den totala kostnaden för företaget är c:a 132 kronor inkl soc avgifter. Varu- och sparvärdet för den anställde är således c:a 31,8% av det företagaren betalar. 68,2% går till stat, kommun och landsting. Den jämförelsen mellan jämförbara och konkurrerande länder vore intressant.

    • Jörgen Karlsson says:

      Men då måste skatten på företaget eller inkomst av tjänst höjas, för det är trots allt så att vi redan nu får in för lite pengar till skattekistan för att kunna upprätthålla den sociala service som vi vill ha. Och höjer vi skatten på företagen blir det ingen skillnad…. Höjer vi stället skatten på inkomst av tjänst kommer lönekraven att öka och blir det inte heller någon skillnad….
      Det vi skulle kunna göra är att göra om skattesystemet helt. Det kräver en hel del arbete. Men i slutändan måste vi nog ta hänsyn till att produktiviteten, dvs vad de anställda producerar, har öka 4 gånger mer än lönerna sen 1970-talet. Rimligen borde alla förändringar leda till högre skatter på företagen om vi inte vill sänka våra förväntningar på vad vi får för våra skattepengar.

  2. Srtig Hvif says:

    Det hade ju inte alls skadat saken om man redovisade frågan om Arbetsgivaravgiften på ett korrekt vis.

    Vi löntagare har alltsedan 1960 talets början, då Arb.giv.avgiften låg på blott ca 3,5 %, fått kämpa för att få dräglig sjukersättning, pension m.m. och arbetgivaravgiften administreras in av Arbetsgivaren för dessa förmåner, men arbetaren har avstått kostnaderna för reformerna i form utav att man avstått ifrån löneökningar.

    “Drygt 21% av arbetsgivaravgifterna är en form av löneväxling där arbetsmarknadens parter gemensamt kommit överens om att en del av lönepotten (löneökning) skall betalas in till statskassan för att täcka delar av de sociala kostnaderna.”

    Arbetsgivaren betalar in 10.72% till ststen, men inte för de så kallase Socialförsäkringarna, utan det gör den anställde.

    https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Arbetsgivaravgift

  3. Mycket intressant med en historisk koppling! Tack!

Kommentera

*