Kaoset i Europa

Arkiv

Skatteverket kan lätt utreda och ställa ekonomiska krav på svenska företag. Likaså får den ”lilla människan” göra rätt för sig. Men utländska bolag slinker igenom, ofta med deras länder som hjälp.
− Vi kan få in inkomstbeskattning på de utländska arbetarna. Men de utländska bolagen går många gånger fria. Det känns inte rätt. Och det är frustrerande när våra tunga utredningar inte leder någonstans.
Orden är Pia Bergmans. Hon jobbar på Skatteverket som samordnare för granskning av grov ekonomisk brottslighet. Exemplen är många på hur Skatteverkets utredningar av utländska företag (ibland med svenska ägare) bara har varit att kasta i papperskorgen. Ett exempel är estniska Baltic Trio som i princip bara har verksamhet i vårt land. Estland har skrivit ut A1-intyg för arbetarna. A1-intyget innebär att arbetarna är utsända och att sociala avgifter ska betalas i Estland och inte i Sverige. Ett förfarande som går tvärs emot EU:s lagar. A1-intygen är ”heliga” och Skatteverket måste acceptera intygen.
Läs gärna Stoppafuskets tidigare artiklar Estland bryter mot EU-lag och Inte ett enda korvöre till Sverige.

Snabba beslut
Ett annat exempel är när Skatteverket skickar förfrågan till något land i Europa och det landet tar månader, ibland år, på sig att svara. Det försvårar Skatteverkets arbete.
− Det är viktigt för oss att fatta snabba beslut så att pengarna i bolagen inte försvinner. Vi måste få möjlighet att kunna säkra pengarna.
Är det någon idé överhuvudtaget att göra några revisioner på utländska företag?
− Vi måste använda våra resurser på ett ekonomiskt försvarbart sätt. Vi kan bara utreda det som kan förväntas detta. Utredningar måste ge effekt. Antingen ekonomiskt, förebyggande eller kunskapsmässigt. Pappersprodukter intresserar oss inte, säger Pia Bergman.

Skatteverkets krav
Det är svårt för Skatteverket att främja sund konkurrens när fälleben läggs på deras arbete från andra länder och att myndigheten inte fått de verktyg som behövs. Här är tre saker som Skatteverket krävt under flera år:
1) Dagens redovisning av arbetsgivaravgifter och källskatter ska ske på individnivå. Idag, varje månad, skickar arbetsgivaren in papper på hur mycket lön som betalats ut för alla arbetare och skriver in hur mycket skatt och arbetsgivaravgifter som ska betalas. Skatteverket vill ha namnen specificerade och hur mycket arbetarna har tjänat per person.
2) Skatteverket ska få möjlighet att komma ut oannonserat och kontrollera vem som arbetar på de olika platserna (personalliggare är infört i flera branscher och byggbranschen följer efter 2016).
3) Alla företag som har verksamhet i Sverige ska registrera sig. Idag är det endast obligatorisk registrering för de svenska företagen. Att alla företag registrerar sig gör det möjligt för Skatteverket att lättare göra sitt jobb.
− Vi kan konstatera att om Skatteverket får kännedom om när företag och personer börjar jobba i Sverige så vi kan göra korrekta bedömningar, säger Pia Bergman.

A1-intyg
Sekretessen mellan Skattemyndigheten och Försäkringskassan är borta när det gäller privatpersoner i Sverige. Tillsammans letar man upp personer som ”sjuk-fuskar”. Men sekretessen finns där när det gäller utländska företag. Det är bara Försäkringskassan som kan kräva en utredning av A1-intyg från till exempel Estland. Men Skatteverket kan inte berätta att man tycker att A1-intygen är fel till Försäkringskassan. Skatteverket vill att sekretessen mellan myndigheterna ändras så att relevant information när det gäller avancerat fusk kan och ska delges varandra. Dessutom vill svenska Skatteverket, tillsammans med många andra myndigheter i Europa, att EU upprättar ett centralt register över alla A1-intyg.

Anna-Lena Norberg

 

 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *