Nu förs kampen i EU om lika lön

Arkiv

Gästarbetare ska ha samma villkor som värdlandets arbetare. Det är innebörden i det nya förslag som diskuteras i EU nu.
Stoppafusket har intervjuat Claes Mikael Jonsson, som är jurist på LO och aktiv i det lobbyarbete LO har bedrivit i frågan.

I mars i år lade EU-kommissionen fram ett förslag till nytt utstationeringsdirektiv. Det nya förslaget innebär mycket större möjligheter för fackföreningar att kräva lika lön för lika arbete.

Det finns ju ett utstationeringsdirektiv redan. Vad är skillnaden mellan det och det nya förslaget?
– Det går tillbaka till Lavaldomen. I Sverige innebar det att vi fick Lex Laval, som begränsade fackens möjligheter att begära lika lön för lika arbete, säger Claes Mikael Jonsson.
– Vad som hänt efter det är att vi konstant arbetat för att göra det möjligt att återigen åberopa likabehandling. Nu efter tio år ligger der här förslaget som syftar till just detta; likabehandling.

Vad innebär det rent praktiskt om förslaget går igenom. Kommer till exempel Byggnads kunna gå in på ett stort bygge, där det kryllar av underlevrantörer, och begära att kollektivavtalet ska gälla alla?
– Ja, det kan man nog tänka sig.

Det har varit ett omfattande lobbyarbete under de här tio åren från LO:s sida?
– Ja, vi har slagits på stränderna, på haven, i luften och på gatorna. Jag tror att vi har gjort precis allt som går att göra. Vi har drivit frågan till ILO (FN:s organ för arbetsrättsfrågor), vi har gått till Europarådet, vi har försökt påverka kommissionen att förändra lagstiftningen. Det är det som ger utslag nu.

Är det svårt att få förståelse för LO:s synpunkter i den här frågan?
– Absolut. Det finns ett inbyggt motstånd mot likabehandling bland EU:s tjänstemän. Många tjänstemän lägger sin passion i att försvara, som de uppfattar det, fri rörlighet på EU:s inre marknad. För dem handlar det om att riva ner och ta bort alla nationella bestämmelser, som på något sätt hindrar den fria rörligheten.

Men nu finns det hopp för LO:s synpunkter i EU?
– Ja, det nya förslaget visar att man genom politiken kan förändra sakernas tillstånd.
Men det är inte klart än. Förslaget ska behandlas i EU-rådet och i EU-parlamentet. Parlamentet ger rekommendationer, men det är rådet som har det slutliga beslutet i sin hand.
– Det är en stark polarisering, det ser vi redan nu. Ett antal östeuropeiska länder som ser sin enda konkurrenskraft i att exportera billig arbetskraft vill stoppa förslaget och andra på sidan en rad västländer, som ser förslaget som nödvändigt om man ska få någon ordning på arbetsmarknaden i EU.
– Får man inte ordning på det här så riskerar på sikt hela EU-samarbetet att trasas sönder.
Häromdagen kablades nyheten ut att det nya utstationeringsdirektivet fått ”gult kort”. En rad länder (främst från östeuropa) har haft frågan uppe i sina nationella parlament och där beslutat att ge förslaget gult kort. De nationella parlamenten prövar om ett nytt förslag strider mot ”subsidiaritetsprincipen” (det vill säga – om beslutet tagits så nära medborgarna som möjligt).
– Det innebär inte att förslaget är stoppat. Det var en väntad reaktion, så brukar det vara med kontroversiella förslag.
Men det gula kortet innebär i alla fall att EU-kommisionen måste fundera en vända till över sitt förslag. Claes Mikael tror att det ändå kommer att gå vidare till rådet och parlamentet.

Hur lång tid kan det ta?
– Optimisterna säger att det kan bli klart till jul. Pessimisterna tror att det aldrig kan gå igenom.

Och du själv, är du optimist eller pessimist?
– Jag är optimist. Det finns starka krafter som vill ha en förändring. EU har så många problem och det här är ett stort problem som man faktiskt kan göra något åt.
Men utstationeringsdirektivet löser inte alla problem på arbetsmarknaden. Inom transportområdet, till exempel är problemen annorlunda.
– Ja, det är en diskussion. Begreppet utstationering förekommer i princip inte inom transport. Det är väl oklart vilken betydelse den här regleringen får för transportområdet.

Kampen är inte över?
– Nej, för tusan. Ska man komma tillrätta med det här kan man inte begränsa sig till utstationeringsdirektivet. Men man måste börja med det. Sedan har vi skattelagstiftning, sociallagar, arbetsgivaravgifter, som måste ses över.

Sedan är det väl också svårt att upptäcka alla som är i landet och arbetar. Det finns ett svenskt utstationeringsregister, men det används inte?
– Nej, det är torrt som fnöske, tomt och innehållslöst.
– Jag var i Danmark förra veckan. Det var otroligt intressant att se hur de arbetar med sitt Rut-register (där utländska gästarbetare ska registreras). De har tio-tolv lag som åker ut varje dag och kontrollerar. Det var bara i Köpenhamn. De har folk över hela landet som är ute och kontrollerar.
– Nu ska vi köra hårt för att få något liknande infört i Sverige.

Thomas Lundh
thomas@stoppafusket.se

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *